Fysisk aktivitet kan minska risken för att utveckla Crohns sjukdom men inte för ulcerös kolit, enligt en studie från Harvard som publiceras i BMJ.

Studien är en prospektiv kohortstudie som baseras på 194 711 deltagare i Nurses’ health study I och II, två grupper av amerikanska kvinnliga sjuksköterskor som följts sedan 1976 respektive 1989. Syftet med föreliggande studie var att undersöka en eventuell koppling mellan fysisk aktivitet och risk för inflammatorisk tarmsjukdom, det vill säga ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Studiedeltagarna har vartannat år sedan 1984 respektive 1989 och fram till 2010 fyllt i hälsoformulär, inkluderande frågor om fysisk aktivitet. De fysiska aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt kodades efter förmodad energiförbränning enligt MET-skalan (metabolic equivalent task), och multiplicerades så att man för varje individ erhöll ett visst antal MET-timmar per vecka. 

Risken för att utveckla Crohns sjukdom sjönk med nivån av fysisk aktivitet (P för trend = 0,02). Fysiskt aktiva kvinnor, med 27 eller fler MET-timmar per vecka, hade 44 procents minskad risk för att utveckla Crohns sjukdom jämfört med stillasittande kvinnor med mindre än 3 MET-timmar per vecka (riskkvot 0,56, 95 procents konfidensintervall 0,37–0,84). Fysisk aktivitet minskade däremot inte risken för ulcerös kolit (P för trend = 0,46).

Studien är en observationsstudie och har vissa begränsningar, varav en uppenbar är den snävt selekterade patientgruppen (kvinnliga sjuksköterskor). Dock har valideringsstudier visat att kohortens incidens av inflammatorisk tarmsjukdom och prevalens av riskfaktorer såsom rökning och högt BMI är jämförbara med incidens och prevalens i den övriga amerikanska befolkningen.