Kroniskt trötthetssyndrom (chronic fatigue syndrome, CFS) är en omdebatterad diagnos som i princip innebär en oförklarlig trötthet som inte går att vila sig ifrån. I JAMA Pediatrics presenteras en studie i vilken man har prövat preparatet klonidin, en alfa-2-receptoragonist som bland annat används vid hypertoni, mot tillståndet. Teorin bakom detta är att kroniskt trötthetssyndrom skulle kunna bero på överaktivitet i sympatikus, vilken motverkas med klonidin. Studien har gjorts i Norge och omfattar totalt 176 deltagare mellan 12 och 18 år med en genomsnittsålder på 15 år, samtliga diagnostiserade med kroniskt trötthetssyndrom. Klonidin gavs i doserna 50 till 100 mikrogram per dag; deltagare med en kroppsvikt under 35 kilo fick den lägre dosen. En kontrollgrupp gavs placebo. Behandlingen pågick under 30 veckor.

Främsta effektmått var hur fysiskt aktiva deltagarna var, definierat som antal steg de tog per dag med mätt med stegräknare. En grupp friska jämnåriga som inte ingick i vare sig behandlings- eller kontrollgruppen visade sig ta runt 10 000 steg per dag i genomsnitt. Deltagarna med trötthetssyndrom tog mellan 4 000 och 5 000 steg per dag. Skillnaderna i antal steg före och efter behandling var relativt små i både behandlings- och kontrollgruppen. Placebogruppen ökade antalet steg per dag men mycket blygsamt, med drygt 100 steg, medan antalet steg i stället sjönk med ungefär 600 i behandlingsgruppen. Slutsatsen är att klonidin i den dos som givits (vilken är relativt låg) inte fungerar mot kroniskt trötthetssyndrom hos unga. I Lancet presenterades en studie 2012 (refererad i Läkartidningen nr 16/2012, sidan 804 ) i vilken man prövat att ge internetbaserad kognitiv beteendeterapi till patienter med kroniskt trötthetssyndrom med god effekt.