Foto: Fotolia
ESCAPE-studien (European study of cohorts for air pollution effects) utgörs av elva separata kohortstudier samt en metaanalys av de samlade resultaten. Studien genomfördes i fem europeiska länder (Finland, Sverige, Danmark, Tyskland och Italien) i syfte att undersöka associationen mellan exponering för olika slags luftföroreningar och akut koronart syndrom (AKS), det vill säga akut hjärtinfarkt och instabil angina pectoris.
Exponering för luftföroreningar uppskattades genom en standardmetod. Samtliga 100 166 studiedeltagare var fria från tidigare AKS vid studiens början och följdes i 11,5 år i genomsnitt. Information om hälsoutfall erhölls framför allt genom hälso- och sjukvårdsregister.
För två slags luftburna partiklar (diameter <2,5 mikrometer respektive <10 mikrometer) sågs en ökning i årlig mängd med 5 respektive 10 mikrogram per kubikmeter medföra en riskökning för AKS på 13 procent (95 procents konfidensintervall 0,98–1,30) respektive 12 procent (95 procents konfidensintervall 1,01–1,25). Sambandet mellan luftburna partiklar och incidens av AKS bestod när man justerade för socioekonomiska och livsstilsfaktorer.
Studiens mest anmärkningsvärda fynd är att positiva samband detekterades även vid nivåer som låg under de europeiska gränsvärdena för dessa luftburna partiklar. Enligt författarna bör fynden tolkas som stöd för att med folkhälsan i åtanke sänka de europeiska gränsvärdena för luftföroreningar.
Citeras som:
Läkartidningen. 2014,111:CRUT
Läkartidningen 6/2014
Lakartidningen.se
Referenser
4 Kommentarer
Inget nytt under solen. Ren andningsluft är lika viktig som rent vatten och livsmedel
10 år sedan
Inget nytt under solen. Ren andningsluft är lika viktig som rent vatten och livsmedel fria från kemikalier och mikrober.
ORSAKER till HJÄRTINFARKT
Högt blodtryck, rökvanor, stress, blodfetter, sockersjuka och kostvanor förklarar bara 50% av åderförkalknngssjukdomarna och inte de stora skillnaderna mellan olika länder och regioner:
* Länderna kring Medelhavet har lägre frekvens än länderna i Norra Europa.
* Kustländer har lägre frekvens än länder mer centralt belägna på den Europeiska kontinenten.
* Små Ö-länder som t.ex. Kreta har låg frekvens, Gotland har lägst frekvens i Sverige.
* U-länder utan industrier och med dragiga bostäder har låg frekvens.
* Norra Sverige har högre frekvens kärlsjukdomar än södra Sverige. Man har antagit att "kyla" skulle vara en riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdomarna, inte bara provocera symtom hos de som drabbats.
KÖLDFAKTORN är kopplad till ATMOSFÄRISKA STÖRNINGAR / KLIMATCYKLER
En intressant observation är att lufthavet under vår-sommar-höst ansamlar stoft av all slag, kemikalier lösta i vattendroppar, stora som små. Vid första frostnatten fryser vattnet i lufthavet och påbörjar sin resa mot marken i stora mängder. September är den månad som oftast drabbas av den första frosten i Norra o. mellersta Sverige. Här har vi den sk köldfaktorn i ASCL sammanhang. Ju närmare januari - desto större andel av dessa partiklar med sitt kemiska innehåll har då nått jordytan. Därför bränner solen så het i Februari.
Säkert innehåller dessa partiklar ämnen som bildats vd förbränning av kolväten och som då regnar ner i störra omfattning i kalla områden där första nattfrosten kommer tidigt och det är ett rimligt antagande att luftkoncentrationen av dessa nära markytan ökar kraftigt.
MÄTNNGAR I UTOMHULUFT
I Tyskland har man gjort en undersökning av halter av olika ämnen från bilavgaser hos barn i Kölns centrum och i Borken, en liten landsortsstad, värden i mikrogram/liter blod:
Borken Köln
Benzol 0,07 0,12
Toluol 0,37 0,57
CoHb 0,58 0,93
Bly 43,5 51,5
Luftföroreningarna påverkar barnens immunsystem, framkallar allergier, astma, nervskador, leukemier, beteenderubbningar mm.
Redan hos barn har vi alltså mätbara skillnader mellan olika regioner i vävnadskoncentrationer och sjuklighet efter exponering via vatten, föda och luft för olika miljögifter. Det är därför rimligt att anta att vi också har långtidseffekter som först visar sig i vuxen ålder. Åderförkalkning är en sådan kliniskt sent debuterande effekt.
Detta om utomhusluften.
INOMHUSLUFT - INOMHUSKLIMAT
Inomhusluft är aldrig renare än utomhusluft då vi inomhus tillför matrielemissioner, allergen av olika slag, bakterier, virus och kanske okända smittämnen från de som vistas där. Då skulle man ju tro att man har lagar om luftfilter, UV-C och var friskluftsintagen skall placeras - eller hur. Tyvärr saknas sådana. Boverket medger tvärtom att fastighetsägarna (skolor, daghem, köpcentra, fabriker, hyresfastigheter, ...) får RECIRKULERA upp till 80% av den utgående, uppvärmda, nedsmutsade, syrefattiga, koldioxidrika direkt UTAN RENING tillbaka till friskluftsystemet. Många ggr når man 100% recirkulation pga tekniska problem.
På sparsamhetens altare offras även den sista portionen sunt förnuft genom att den utblåsluft vi möter i öppna entreer i de stora varuhusen är - just det! - den sista resterna av den utblåsta smutsiga vetilationsluften! Inte konstigt att luftvägsinfektionerna ökar vintertid. Handsprit hjälper inte här.
På sjukhus är returluft förbjuden. Boverket kan inte gissa varför. WHO och undertecknad har påpekat denna orimliga situation för våra politiker sedan 1988. Under sommaren är återluften överallt = 0%
Recirkulation startar oftast i september, dvs precis när ventilationssyetmen har störst chans att fyllas med ca 7 månaders frostfri påfyllning / ackumulation av förbränningsgaser i lufthavet kring planeten
FINLAND STARKASTE BEVISET
Finland införde 1978 förbud mot återluft definierat som luftutbyte mellan olika bostäder och har sedan detta årtal uppvisat sjunkande dödlighetsindex i IHD enl WHO statistik.
Lokalt - regionalt modifieras rökgasexponeringen via luften av fjärrvärme, elvärme, gasvärme. Kan Uppsalaregionens låga infarktsiffrer hänga samman med stadens utnyttjande av fjärrvärme som omfattar hela innerstaden och kanske de flesta hyreshusen?
DALBY-SPILI undersökningen.
I Dalby FoU gjordes en jämförande studie mellan Dalbybefolkningen och invånarna i Spile på Kreta som har en unikt låg ASCL risk. På Spili fann man endast tre (3) fall av säkert genomgången hjärtinfarkt. I jämförelsepopulationen från Dalby i Skåne fann man 136 stycken. I Spili röker man lika mycket, äter tämligen fet mat och hypertoni o. diabetes är lika vanliga eller t.o.m. vanligare än i Dalby.
SVERIGE - Stora regionala skillnader.
Staffan Gyllerup visade i sin doktorsavhandling i vilken han undersökte köldexponeringens effekter på död i akut hjärtinfarkt i alla Sveriges 284 kommuner. Hann fann att dödligheten var 40% högre i de kallaste kommunerna och att också dödligheten i cerebrovaskulära sjukdomar visade en likartad fördelning. Kyla förklarade 39% av den geografiska fördelningen. Han kunde inte finna någon säker förklaring till de biologiska mekanismerna bakom köldfaktorn.
Man räknar med att många Svenskar under sin livstid inhalerar ca 10 kg partiklar - många kan påräknas vara biologiskt aktiva. På Spile - en Ö i medelhavet är motsvarande siffra ca 50 gram. (Se not 1)
FÖDANS BETYDELSE
Kan fettlösliga miljögifter framkalla åderförkalkning? Om sådana finnes, ev kemikalier i oljerök, kommer de likt DDT hos barnen i Tyskland, att ackumuleras i djurserien och göra det hälsosammare att leva på frukt, grönsaker och vegetabiliska oljor. Animalieprodukter, de fettrika med områden från hög miljökontaminering, kommer att innehålla högst halter sådana gifter.
* Ca 3% av all cancer anses bero på virus. Varför ökar cancerincidensen/frekvensen?
* Varför drabbas barn som har sämre "erfarenheter" i sitt immunsystem så ofta av cancer?
* Bilmotorer behöver luftfilter för att skyddas i den partikelrika trafikmiljön. Varför inte passagerarna?
* Regler för friskluft saknas i kollektiva färdmedel som tåg, bussar, ..
Framtiden är vår gemensamma resurs - låt oss samverka om en bättre Folkhälsa.
Jag skulle önska att Sverige i likhet med USA får en "General Surgeon" - en läkare med en hyfsad administrativ stab som kan uppmärksamma beslutsfattare på viktiga kunskaper som faller "mellan stolarna" som kraven på vår andningsluft gjort på Boverket och t.ex. bilarnas emissioner och luftkvalitet i kupen gör på Vägverket?
Not 1
I arbetslivet tillåts 10 mg partiklar/kbm, dvs under 8 timmar, 200 arbetsdagar/år, ventilationsvolym 1.5 liter x 15/minut, ...
1.5 x 60 x 8 x 200 /1000 gram = 2160 gram ... ca 2 kilo varav 324 gram med stor sannolikhet tas up i kroppen ... = ca 10 kilo under en livstid.
ORSAKER till HJÄRTINFARKT
Högt blodtryck, rökvanor, stress, blodfetter, sockersjuka och kostvanor förklarar bara 50% av åderförkalknngssjukdomarna och inte de stora skillnaderna mellan olika länder och regioner:
* Länderna kring Medelhavet har lägre frekvens än länderna i Norra Europa.
* Kustländer har lägre frekvens än länder mer centralt belägna på den Europeiska kontinenten.
* Små Ö-länder som t.ex. Kreta har låg frekvens, Gotland har lägst frekvens i Sverige.
* U-länder utan industrier och med dragiga bostäder har låg frekvens.
* Norra Sverige har högre frekvens kärlsjukdomar än södra Sverige. Man har antagit att "kyla" skulle vara en riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdomarna, inte bara provocera symtom hos de som drabbats.
KÖLDFAKTORN är kopplad till ATMOSFÄRISKA STÖRNINGAR / KLIMATCYKLER
En intressant observation är att lufthavet under vår-sommar-höst ansamlar stoft av all slag, kemikalier lösta i vattendroppar, stora som små. Vid första frostnatten fryser vattnet i lufthavet och påbörjar sin resa mot marken i stora mängder. September är den månad som oftast drabbas av den första frosten i Norra o. mellersta Sverige. Här har vi den sk köldfaktorn i ASCL sammanhang. Ju närmare januari - desto större andel av dessa partiklar med sitt kemiska innehåll har då nått jordytan. Därför bränner solen så het i Februari.
Säkert innehåller dessa partiklar ämnen som bildats vd förbränning av kolväten och som då regnar ner i störra omfattning i kalla områden där första nattfrosten kommer tidigt och det är ett rimligt antagande att luftkoncentrationen av dessa nära markytan ökar kraftigt.
MÄTNNGAR I UTOMHULUFT
I Tyskland har man gjort en undersökning av halter av olika ämnen från bilavgaser hos barn i Kölns centrum och i Borken, en liten landsortsstad, värden i mikrogram/liter blod:
Borken Köln
Benzol 0,07 0,12
Toluol 0,37 0,57
CoHb 0,58 0,93
Bly 43,5 51,5
Luftföroreningarna påverkar barnens immunsystem, framkallar allergier, astma, nervskador, leukemier, beteenderubbningar mm.
Redan hos barn har vi alltså mätbara skillnader mellan olika regioner i vävnadskoncentrationer och sjuklighet efter exponering via vatten, föda och luft för olika miljögifter. Det är därför rimligt att anta att vi också har långtidseffekter som först visar sig i vuxen ålder. Åderförkalkning är en sådan kliniskt sent debuterande effekt.
Detta om utomhusluften.
INOMHUSLUFT - INOMHUSKLIMAT
Inomhusluft är aldrig renare än utomhusluft då vi inomhus tillför matrielemissioner, allergen av olika slag, bakterier, virus och kanske okända smittämnen från de som vistas där. Då skulle man ju tro att man har lagar om luftfilter, UV-C och var friskluftsintagen skall placeras - eller hur. Tyvärr saknas sådana. Boverket medger tvärtom att fastighetsägarna (skolor, daghem, köpcentra, fabriker, hyresfastigheter, ...) får RECIRKULERA upp till 80% av den utgående, uppvärmda, nedsmutsade, syrefattiga, koldioxidrika direkt UTAN RENING tillbaka till friskluftsystemet. Många ggr når man 100% recirkulation pga tekniska problem.
På sparsamhetens altare offras även den sista portionen sunt förnuft genom att den utblåsluft vi möter i öppna entreer i de stora varuhusen är - just det! - den sista resterna av den utblåsta smutsiga vetilationsluften! Inte konstigt att luftvägsinfektionerna ökar vintertid. Handsprit hjälper inte här.
På sjukhus är returluft förbjuden. Boverket kan inte gissa varför. WHO och undertecknad har påpekat denna orimliga situation för våra politiker sedan 1988. Under sommaren är återluften överallt = 0%
Recirkulation startar oftast i september, dvs precis när ventilationssyetmen har störst chans att fyllas med ca 7 månaders frostfri påfyllning / ackumulation av förbränningsgaser i lufthavet kring planeten
FINLAND STARKASTE BEVISET
Finland införde 1978 förbud mot återluft definierat som luftutbyte mellan olika bostäder och har sedan detta årtal uppvisat sjunkande dödlighetsindex i IHD enl WHO statistik.
Lokalt - regionalt modifieras rökgasexponeringen via luften av fjärrvärme, elvärme, gasvärme. Kan Uppsalaregionens låga infarktsiffrer hänga samman med stadens utnyttjande av fjärrvärme som omfattar hela innerstaden och kanske de flesta hyreshusen?
DALBY-SPILI undersökningen.
I Dalby FoU gjordes en jämförande studie mellan Dalbybefolkningen och invånarna i Spile på Kreta som har en unikt låg ASCL risk. På Spili fann man endast tre (3) fall av säkert genomgången hjärtinfarkt. I jämförelsepopulationen från Dalby i Skåne fann man 136 stycken. I Spili röker man lika mycket, äter tämligen fet mat och hypertoni o. diabetes är lika vanliga eller t.o.m. vanligare än i Dalby.
SVERIGE - Stora regionala skillnader.
Staffan Gyllerup visade i sin doktorsavhandling i vilken han undersökte köldexponeringens effekter på död i akut hjärtinfarkt i alla Sveriges 284 kommuner. Hann fann att dödligheten var 40% högre i de kallaste kommunerna och att också dödligheten i cerebrovaskulära sjukdomar visade en likartad fördelning. Kyla förklarade 39% av den geografiska fördelningen. Han kunde inte finna någon säker förklaring till de biologiska mekanismerna bakom köldfaktorn.
Man räknar med att många Svenskar under sin livstid inhalerar ca 10 kg partiklar - många kan påräknas vara biologiskt aktiva. På Spile - en Ö i medelhavet är motsvarande siffra ca 50 gram. (Se not 1)
FÖDANS BETYDELSE
Kan fettlösliga miljögifter framkalla åderförkalkning? Om sådana finnes, ev kemikalier i oljerök, kommer de likt DDT hos barnen i Tyskland, att ackumuleras i djurserien och göra det hälsosammare att leva på frukt, grönsaker och vegetabiliska oljor. Animalieprodukter, de fettrika med områden från hög miljökontaminering, kommer att innehålla högst halter sådana gifter.
* Ca 3% av all cancer anses bero på virus. Varför ökar cancerincidensen/frekvensen?
* Varför drabbas barn som har sämre "erfarenheter" i sitt immunsystem så ofta av cancer?
* Bilmotorer behöver luftfilter för att skyddas i den partikelrika trafikmiljön. Varför inte passagerarna?
* Regler för friskluft saknas i kollektiva färdmedel som tåg, bussar, ..
Framtiden är vår gemensamma resurs - låt oss samverka om en bättre Folkhälsa.
Jag skulle önska att Sverige i likhet med USA får en "General Surgeon" - en läkare med en hyfsad administrativ stab som kan uppmärksamma beslutsfattare på viktiga kunskaper som faller "mellan stolarna" som kraven på vår andningsluft gjort på Boverket och t.ex. bilarnas emissioner och luftkvalitet i kupen gör på Vägverket?
Not 1
I arbetslivet tillåts 10 mg partiklar/kbm, dvs under 8 timmar, 200 arbetsdagar/år, ventilationsvolym 1.5 liter x 15/minut, ...
1.5 x 60 x 8 x 200 /1000 gram = 2160 gram ... ca 2 kilo varav 324 gram med stor sannolikhet tas up i kroppen ... = ca 10 kilo under en livstid.
Kartografiska beskrivningar
10 år sedan
Här kan Ni se hur MI (Hjärtinfarkt) fördelar sig i Los Angeles.
http://proceedings.esri.com/library/userconf/proc97/proc97/to150/pap127/p127.htm
- Notera spridningen!
MI=F(Sjukvård, rökvanor, hypertoni, luftkvalite, ...)
Här i hela USA: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21838897
Notera att i USA är frekvensen MI högst i de sydöstra delarna, inte i de kalla nordliga. I sydöst har vi de stora tätbebyggda populationsområdena med mycket biltrafik, industrier och andra källor till luftföroreningar.
http://proceedings.esri.com/library/userconf/proc97/proc97/to150/pap127/p127.htm
- Notera spridningen!
MI=F(Sjukvård, rökvanor, hypertoni, luftkvalite, ...)
Här i hela USA: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21838897
Notera att i USA är frekvensen MI högst i de sydöstra delarna, inte i de kalla nordliga. I sydöst har vi de stora tätbebyggda populationsområdena med mycket biltrafik, industrier och andra källor till luftföroreningar.
Seattle Heart Failure Model Calculator
10 år sedan
https://depts.washington.edu/shfm/windows.php
Klicka på "Windows version" i vänsterkolumnen så får Du möjlighet att ladda ner denna fina modul som ger 1+2+5 överlevnadstid vid baseline och efter intervention(-er) av alla slag (Mediciner, Diuretika, labdata (cholesterol mm), blodtryck).
Ett "måste" för kardiologer och bra även för allmänläkare som jag själv när vi hanterar komplicerade fall.
Jag har själv utvecklat ett analysprogram som hanterar ålder, kön, rökvanor, blodtryck (syst/diast), kolesterol, HDL o. NYHA 0-I samt lätta EKG förändringar- Analysen baserad på Pooling project.
Färre riskfaktorer - ingen analys av tex behandling med ARB, diuretika, ACE, Statiner, Allopurinol, Beta- och Aldosteronblockare som ovanståernde program hanterar.
Riskålder beräknas bl.a. - dvs = den CVD risk patienten har med sina riskvärden vid vilken baseline risk överensstämmer med patientens (= riskålder).
Du får också tips om hur mycket pengar patienten kommer att lägga på cigaretter när det gäller rökare.
Dessa program kan köras i 32 o. 64 bitars Windows.
Om Du saknar de sk Active-x som mitt program använder, kan Du uppdatera på Microsofts hemsida:
http://www.microsoft.com/en-us/download/details.aspx?id=35
Båda programmen är helt gratis att använda
Nedladdning av CVD-risk programmet (Summa risk att inom 6 år drabbas av stroke, MI eller plötslig död) ...
Hämtas på länken
https://dl.dropboxusercontent.com/u/83704678/EXE-filerVB6/coronarrisk.exe/CoronarRisk1%20-%20Copy.ex_
PDF fil med information hämtas på:
https://dl.dropboxusercontent.com/u/83704678/EXE-filerVB6/coronarrisk.exe/pdf/HelpPDF12.pdf
Klicka på "Windows version" i vänsterkolumnen så får Du möjlighet att ladda ner denna fina modul som ger 1+2+5 överlevnadstid vid baseline och efter intervention(-er) av alla slag (Mediciner, Diuretika, labdata (cholesterol mm), blodtryck).
Ett "måste" för kardiologer och bra även för allmänläkare som jag själv när vi hanterar komplicerade fall.
Jag har själv utvecklat ett analysprogram som hanterar ålder, kön, rökvanor, blodtryck (syst/diast), kolesterol, HDL o. NYHA 0-I samt lätta EKG förändringar- Analysen baserad på Pooling project.
Färre riskfaktorer - ingen analys av tex behandling med ARB, diuretika, ACE, Statiner, Allopurinol, Beta- och Aldosteronblockare som ovanståernde program hanterar.
Riskålder beräknas bl.a. - dvs = den CVD risk patienten har med sina riskvärden vid vilken baseline risk överensstämmer med patientens (= riskålder).
Du får också tips om hur mycket pengar patienten kommer att lägga på cigaretter när det gäller rökare.
Dessa program kan köras i 32 o. 64 bitars Windows.
Om Du saknar de sk Active-x som mitt program använder, kan Du uppdatera på Microsofts hemsida:
http://www.microsoft.com/en-us/download/details.aspx?id=35
Båda programmen är helt gratis att använda
Nedladdning av CVD-risk programmet (Summa risk att inom 6 år drabbas av stroke, MI eller plötslig död) ...
Hämtas på länken
https://dl.dropboxusercontent.com/u/83704678/EXE-filerVB6/coronarrisk.exe/CoronarRisk1%20-%20Copy.ex_
PDF fil med information hämtas på:
https://dl.dropboxusercontent.com/u/83704678/EXE-filerVB6/coronarrisk.exe/pdf/HelpPDF12.pdf
Behov av en förnyad analys av luftens biolast
10 år sedan
Studien belyser en av våra stora miljömässiga utmaningar och är i linje med vad vi känner till när det gäller konsekvenserna av den oxidativa stress som immunsystemet utsätts för på grund av mängden ultrafina nanopartiklar. Trots sitt stora antal (>99% av alla partiklar är <0,5 µm) bidrar inte denna partikelklass så mycket till det massmått (µg) som den aktuella undersökningen utnyttjat som utfallsvariabel.
Frågan är då om det finns ett alternativ till dagens ventilationsteknologi där de biologiskt aktiva komponenterna, även i nanoklass, kan påverkas?
Mycket små luftburna partiklar styrs av elektrostatiska fält. För 20 år sedan startades ett forskningsprojekt med inriktning på att rena inomhusluften via ett negativt laddat elektrostatiskt fält inomhus genom att frisätta elektroner till inomhusluften och styra fältet mot en lämplig smutsuppsamlande yta (golv, fönster). Några av dessa elektroner kommer att träffa luftens syremolekyler. Dessa tar då upp en elektron och därmed ökar luftens oxidativa förmågan då det bildas en låg halt väteperoxid (H2O2) [1] som har en känd förmåga att påverka tillväxen av t ex mögel. Egna undersökningar i bl a daghem hade visat att EAC (Electronic Air Cleaning)-teknologin inte bara tog bort fina partiklar och mögelsporer ur luften utan även gjorde att barnen blev friskare med färre luftvägsinfektioner [2]. Koncentrationen av fina partiklar (>0,3 µm) minskade med 80% och dagisnärvaron bland barnen (<6 års ålder) ökade med 65%.
Utvecklingen har därefter fokuserat på agromiljön och då främst på att minska biolasten i stalluften i form av minskad mängd luftburet mögel, vilket resulterat i att produktiviteten bland de frigående värphönsen ökat med 12 % och att travhästarna är infektionsfria [3].
Uppenbarligen finns det möjligheter att via teknikutveckling skapa en inomhusmiljö med minskad biolast och därmed minskad immunologisk stress. Detta kräver dock att man studerar det som ger den biologiska påverkan, vilket i situationen hjärtinfarkt till stor del är koncentrationen av ultrafina partiklar. Därför är det inte så oväntat att risk föreligger även då man beaktar till synes låga PM2,5-nivåer eftersom dessa enbart i viss utsträckning avspeglar koncentrationen av nanopartiklar.
Referenser
1. Richardson G, Eick SA, Harwood DJ, Rosén KG, Dobbs F. Negative air ionisation and the production of hydrogen peroxide. Atmos Environ. 2003;37(26):3701-6.
2. Rosén KG, Richardson G. Would removing indoor air particulates in children's environment reduce rate of absenteeism - a hypothesis. Sci Total Environ. 1999;234:87-93.
3. Rosén KG. The impact of electrostatic air cleaning in free-ranging egg production. In press. Indoor Air, Hong Kong, July 2014.
Frågan är då om det finns ett alternativ till dagens ventilationsteknologi där de biologiskt aktiva komponenterna, även i nanoklass, kan påverkas?
Mycket små luftburna partiklar styrs av elektrostatiska fält. För 20 år sedan startades ett forskningsprojekt med inriktning på att rena inomhusluften via ett negativt laddat elektrostatiskt fält inomhus genom att frisätta elektroner till inomhusluften och styra fältet mot en lämplig smutsuppsamlande yta (golv, fönster). Några av dessa elektroner kommer att träffa luftens syremolekyler. Dessa tar då upp en elektron och därmed ökar luftens oxidativa förmågan då det bildas en låg halt väteperoxid (H2O2) [1] som har en känd förmåga att påverka tillväxen av t ex mögel. Egna undersökningar i bl a daghem hade visat att EAC (Electronic Air Cleaning)-teknologin inte bara tog bort fina partiklar och mögelsporer ur luften utan även gjorde att barnen blev friskare med färre luftvägsinfektioner [2]. Koncentrationen av fina partiklar (>0,3 µm) minskade med 80% och dagisnärvaron bland barnen (<6 års ålder) ökade med 65%.
Utvecklingen har därefter fokuserat på agromiljön och då främst på att minska biolasten i stalluften i form av minskad mängd luftburet mögel, vilket resulterat i att produktiviteten bland de frigående värphönsen ökat med 12 % och att travhästarna är infektionsfria [3].
Uppenbarligen finns det möjligheter att via teknikutveckling skapa en inomhusmiljö med minskad biolast och därmed minskad immunologisk stress. Detta kräver dock att man studerar det som ger den biologiska påverkan, vilket i situationen hjärtinfarkt till stor del är koncentrationen av ultrafina partiklar. Därför är det inte så oväntat att risk föreligger även då man beaktar till synes låga PM2,5-nivåer eftersom dessa enbart i viss utsträckning avspeglar koncentrationen av nanopartiklar.
Referenser
1. Richardson G, Eick SA, Harwood DJ, Rosén KG, Dobbs F. Negative air ionisation and the production of hydrogen peroxide. Atmos Environ. 2003;37(26):3701-6.
2. Rosén KG, Richardson G. Would removing indoor air particulates in children's environment reduce rate of absenteeism - a hypothesis. Sci Total Environ. 1999;234:87-93.
3. Rosén KG. The impact of electrostatic air cleaning in free-ranging egg production. In press. Indoor Air, Hong Kong, July 2014.
Från startsidan
