Autoreferat. En ny svensk studie som har publicerats i BMJ Open visar att för tidigt födda barn, som har sjukhusvårdats under första levnadsåret på grund av nedre luftvägsinfektioner, har ökad risk för astma efter 5 års ålder jämfört med barn födda i samma gestationsålder. Den risken ökar ju mer prematurt man är född.

I studien inkluderades alla barn i Sverige som sjukhusvårdades för svåra nedre luftvägsinfektioner under första levnadsåret mellan 1981 och 1995 (n = 42 334). Dessa matchades med friska barn som inte sjukhusvårdades pga nedre luftvägsinfektioner under första året efter födelsen (n = 211 594). Via Patientregistret identifierades vårdtillfällen för nedre luftvägsinfektion under det första levnadsåret. Kontrollbarnen identifierades via Medicinska födelseregistret. Antal barn som senare insjuknat i obstruktiv lungsjukdom återfanns via Nationella sjukvårdsregistret, Öppenvårdsregistret och, efter 2005, Läkemedelsregistret.

Cox regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan luftvägsinfektion och gestationsålder. Analysen justerades för kön, gestationsålder, kronisk lungsjukdom, maternell astma och rökning. En ökad risk för astma efter 5 års ålder hos alla barn som haft nedre luftvägsinfektion under första levnadsåret påvisades (hazardkvot, HK, 1,51; 95 procents konfidensintervall, KI, 1,47–1,51). Riskökningen kvarstod efter både 10 och 16 års ålder. Efter stratifiering för gestationsålder och födelsevikt fann vi att gestationsålder under 28 veckor modifierar och förstärker effekten av luftvägsinfektioner. Dessa barns luftvägar förefaller påverkas mer än luftvägarna hos barn födda efter 28 veckor, och de löper större risk att drabbas av senare astma (HK 2,22; 95 procents KI 1,59–3,09).