Autoreferat. Sorkfeber orsakas av ett blödarfebervirus (Puumalavirus) som sprids av skogssorkar. Sorkfeber är en relativt vanlig infektion, framför allt i norra Sverige där över 10 procent av den vuxna befolkningen har specifika antikroppar som tecken på genomgången infektion.

Sorkfeber karakteriseras av hög feber, huvud- och muskelvärk, samt övergående njurpåverkan som ibland även kan ge rygg- och buksymtom. Trombocytopeni är vanligt i akutskedet och lindriga blödningar förekommer.

Eftersom många patienter drabbas av koagulationsstörningar och tromboemboliska komplikationer under och efter infektionen beslutade vi att analysera förekomsten av hjärt–kärlsjukdom i samband med sorkfeber.

Fall av sorkfeber är anmälningspliktiga och registreras av Folkhälsomyndigheten, tidigare Smittskyddsinstitutet, sedan 1997. Denna databas med uppgifter om patienter till och med 2012 (n = 6 643) användes tillsammans med uppgifter från Slutenvårdsregistret för att selektera patienter med sorkfeber som har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke.

I studien användes en unik statistisk metod, »self-controlled case series«, som utvecklats av forskare vid brittiska Open University för studier av bl a följdreaktioner efter vaccination. Tiden från sorkfeber delades i en riskperiod om tre veckor samt två kontrollperioder (året före respektive året efter sorkfeberinfektionen). Risken att få en hjärtinfarkt eller stroke under riskperioden jämfördes med kontrollperioderna.

Studien visar att risken för stroke ökade 14 gånger och risken för hjärtinfarkt ökade 6 inom tre veckor efter infektionen, jämfört med andra tidsperioder. För förstagångsinsjuknandet av stroke och hjärtinfarkt var motsvarande risker förhöjda 16 respektive 4 gånger. De patienter som drabbades av dessa komplikationer var signifikant äldre än ursprungskohorten. Genomsnittsåldern för gruppen som drabbades av hjärtinfarkt var 63 år. För strokegruppen låg den på 71 år, vilket kan jämföras med kohortens snittålder på 52 år.

Våra resultat stöds av en tidigare studie [Smeeth L, et al. N Engl J Med. 2004(351);2611-8] som använde samma metod och kunde påvisa att risken för förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt och stroke ökade med ca 5 respektive 3 gånger i samband med övre luftvägsinfektioner. I samma studie visades också en skyddande effekt av influensavaccin mot stroke och hjärtinfarkt. För sorkfeber saknas det dock för närvarande både vaccin och specifik behandling.

Vi kommer nu att fortsätta studera mekanismerna bakom den ökade risken för hjärt–kärlsjukdom i samband med sorkfeber. Där ingår bl a studier av endotelskada, koagulationsstörningar och trombocytfunktion. Vår förhoppning är att dessa studier kan leda till en bättre behandling av dessa patienter.