Rökning är en etablerad riskfaktor för bland annat cancer, hjärt–kärl- och lungsjukdomar. Många rökare önskar sluta, men fortsätter med sitt tobaksbruk i tron att rökningen ger positiva effekter såsom avslappning och stämningshöjning. Det finns en koppling mellan rökning och psykisk ohälsa, men hur orsakssambandet är riktat är okänt. Hälso- och sjukvårdspersonal avstår ibland från att diskutera rökstopp med patienter med psykiska sjukdomar, på grund av en oro för att rökstopp ska försämra den psykiska hälsan ytterligare.
Brittiska forskare har genomfört en metaanalys i syfte att undersöka hur rökstopp påverkar den psykiska hälsan. I metaanalysen inkluderades 26 longitudinella studier av vuxna rökare, där psykiska hälsomått före rökstopp och upp till 9 år efter studiestart, skattade genom frågeformulär, jämfördes med samma mått hos dem som fortsatt röka.
De som slutat röka rapporterade signifikant minskad psykisk ohälsa i form av oro, depression, blandad oro/depression och stress jämfört med dem som fortsatte röka (standardiserad medelvärdesskillnad (SMD) –0,25 till –0,37). De upplevde också ökad psykologisk livskvalitet och positiva effekter (SMD 0,22 respektive 0,40). Effekterna av rökstopp var desamma även i studiepopulationer med fysiska eller psykiska sjukdomar.
Författarna påpekar att den observerade effektstorleken är att jämställa med antidepressiv behandling av affektiva sjukdomar och ångestsjukdomar. Oavsett om det är rökstoppet i sig eller något annat som leder till förbättringen i psykisk hälsa, så stärker fynden hälso- och sjukvårdens fortsatta strävan efter rökstopp hos alla patienter.
