Forskning har visat att aktiviteten i ventrala striatum, ett område som spelar en viktig roll vid hjärnans belönings- och motivationssystem, är påverkad hos patienter med schizofreni. Nu presenteras en tysk studie i vilken man undersökt om detsamma även gäller syskon till schizofrena som inte är drabbade av sjukdomen men som på grund av sitt släktskap sannolikt löper ökad risk.

Studien har gjorts vid tre centrum och bygger på 54 förstagradssläktingar (förälder, syskon) till patienter med schizofreni som själva inte har sjukdomen. Dessa har jämförts med 80 friska matchade kontroller utan någon släkting med schizofreni. Forskarna har använt funktionell magnetkamera för att studera aktiviteten i hjärnan i samband med att individen får veta att hen ska få en monetär belöning, det vill säga då man ser fram mot belöningen. Det visade sig att individer med en schizofren släktning hade lägre aktivitet i ventrala striatum jämfört med kontrollerna. Den minskade aktiviteten beror inte på att striatum har en annan storlek hos deltagarna med en schizofren släktning. Man har således hittat en funktionell, men inte strukturell, förändring som kan kopplas till schizofrenirisk.

Författarna har därefter tittat på genen NRG1 som kodar för ett protein vid namn neuregulin 1. Proteinet är en ligand till receptorn Erb4 som bland annat uttrycks i striatum och spelar en viktig roll i fosterutvecklingen när hjärnan bildas. NRG1 är en sedan tidigare känd »riskgen« för schizofreni. Det visade sig att deltagare som bar på varianter av genen som kopplats till ökad risk för schizofreni hade särskilt nedsatt aktivitet i ventrala striatum.

Intressant i sammanhanget är att tidigare forskning har visat att atypiska neuroleptika, men inte första generationens dito, kan normalisera aktiviteten i ventrala striatum hos patienter med schizofreni. Artikeln applåderas på ledarplats i JAMA Psychiatry under en kommentar med rubriken »The striatum and dopamine – a crossroad of risk for schizophrenia«. I kommentaren understryks behovet av bättre förståelse av dopaminerg dysfunktion i striatum. Studien visar således att denna aktivitet inte bara är påverkad vid schizofreni och kan regleras av läkemedel utan faktiskt också tycks kunna påvisa risk för sjukdomen.