Det finns ett stort behov av utveckling av akutsjukvården för hjärt–kärlsjukdom i Kina, anser författarna till studien. Foto: Fotolia

Hjärt–kärlsjukdom är världens vanligaste dödsorsak. När det gäller hur kardiovaskulär sjukdom har utvecklats i Kina – där en femtedel av jordens befolkning bor – är kunskapen begränsad. En grupp kinesiska och amerikanska forskare har tittat på i vilken utsträckning landets invånare drabbas av hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI), och hur detta har utvecklats över tid. Man har också tittat på dödlighet på sjukhus och vårdtid för infarktpatienter. Författarna har retrospektivt och med hjälp av register och diagnoskoder tittat på data från 162 sjukhus spridda över hela Kina, både i städer och på landsbygden. Man har jämfört situationen 2001 med den som rådde 2006 respektive 2011.

Till resultaten hör att antalet STEMI per 100 000 invånare i Kina ökade från 3,7 år 2001 till 8,1 (2006) och 15,2 (2011). Att en stor del av ökningen i antalet fall beror på att människor i ökad utsträckning söker, och har fått tillgång till, sjukvård är självklart. Men det finns anledning att tro att siffrorna, i alla fall till viss del, också återspeglar en reell ökning i antalet fall då prevalensen av riskfaktorer som rökning, hypertoni och diabetes har ökat i Kina under den studerade perioden.

Totalt omfattar det aktuella materialet 18 631 hjärtinfarkter. Av dessa var 13 185 STEMI. Det är en långt högre andel jämfört med vad som exempelvis ses i Sverige där STEMI blivit alltmer ovanligt. Intressant nog har mortaliteten i hjärtinfarkt på kinesiska sjukhus inte ändrats under perioden 2001–2011. Inte heller har andelen patienter som inte varit aktuella för reperfusionsbehandling ändrats under samma tid. Denna andel uppgår till 45 procent, en betydligt högre siffra än i Europa. Bidragande till detta är att mediantiden från symtomdebut till ankomst på sjukhus ligger kring 12 timmar i Kina, långt över vad som ses i Europa och USA där patienterna kommer till sjukhus betydligt snabbare. Infarktpatienternas genomsnittliga vårdtid på sjukhus sjönk från 13 dagar 2001 till 11 dagar år 2011.

När det gäller användning av olika mediciner noterades intressanta samband. Andelen STEMI-patienter i Kina som fick ASA (givet att ingen kontraindikation förelåg) ökade från 79,3 procent år 2001 till 91,2 procent 2011. 29,7 procent av STEMI-patienterna fick statiner 2001, 92 procent 2011. För klopidogrel var ökningen enorm: från 1,5 procent av patienterna år 2001 till 80,7 procent tio år senare. Däremot ändrades inte andelen STEMI-patienter som fick ACE-hämmare eller betablockare under perioden 2001 till 2011.

Författarna konstaterar att det finns ett stort behov av utveckling av akutsjukvården för hjärt–kärlsjukdom i Kina, särskilt på landsbygden, i takt med att förväntad livslängd ökar och allt fler drabbas av hjärtinfarkt. I förlängningen har sådana insatser potential att rädda hundratusentals människoliv. Ur ett globalmedicinskt perspektiv är studien intressant då många länder som tidigare betraktades som u-länder har fått betydligt bättre ekonomi och sjukvård under de senaste 20–30 åren. I takt med att dessa länder lyckats få bukt med infektioner och spädbarnsdödlighet ställs de inför nya krav när det gäller att behandla och förebygga sjukdomar som kardiovaskulär sjukdom.