Den amerikanska tillsynsmyndigheten för vidareutbildning av läkare ändrade i två omgångar reglerna för antalet tillåtna jourtimmar för sjukhusläkare. En revision 2003 fastställde en övre gräns på 80 jourtimmar i veckan, varav högst 30 timmar fick avverkas i följd. En ny översyn 2011 bibehöll 80 jourtimmar som övre gräns men sänkte antalet timmar som kunde avverkas i följd till högst 16 timmar i veckan för förstaårs-ST-läkare (first-year residents), och till högst 24 timmar i följd för mer erfarna ST-läkare (upper-year residents). Den senare gruppen fick dessutom använda 4 timmar ytterligare för undervisning på sjukhuset.

I reformens spår höjdes röster befarande att nyordningen skulle inverka negativt på patientsäkerheten. I en observationsstudie, publicerad i JAMA gjordes en nationell utvärdering av arbetstidsreformens effekter på patientsäkerheten med avseende på total dödlighet och återinläggning på sjukhus. Studien analyserade 6 384 273 sjukhusinskrivningar av 2 790 356 patienter – de flesta över 65 år – som fick sin vård bekostad av USA:s offentligt finansierade sjukförsäkringssystem (Medicare). Inskrivningarna skedde vid sammanlagt 3 104 akutsjukhus på delstatsnivå med beredskap för korttidsinläggning, och gällde diagnoserna akut hjärtinfarkt, stroke, gastrointestinal blödning, hjärtsvikt eller en grupp med varierande diagnoser, t ex ortopediska ingrepp och kärlkirurgi. Sjukhusens undervisningsnivå delades in i fem kategorier med ett mindre antal (96 = 3,1 procent) ledande universitetskliniker som högsta nivå och en majoritet (198 = 64 procent) av lokala sjukhus utan undervisningskapacitet som lägsta.

Data för total mortalitet respektive återinläggning inom 30 dagar efter första inskrivning jämfördes mellan sjukhus. Perioderna två år före 2011 års arbetstidsreform samt året efter reformen jämfördes.

Innan reformen infördes förekom 4 325 854 sjukhusinskrivningar, varav 288 938 patienter avled och 602 380 utgjordes av återinläggningar. Efter reformens införande skedde 2 058 419 inskrivningar varav 133 547 patienter avled och 272 938 var patienter som återinlades. Endast för stroke fann man att risken för återinläggning skiljde sig signifikant och var marginellt högre efter nyordningens införande (oddskvot 1,06, 95 procents konfidensintervall 1,001–1,13). Denna skillnad försvann dock vid känslighetsanalyser då man bland annat exkluderade patienter som flyttades till särskilda boenden.

Studiens slutsats är att patientsäkerheten, för patienter som omfattas av Medicare, inte har försämrats efter jourarbetstidreformen.