Autoreferat. Sverige har en av världens lägsta siffror för spädbarnsdödlighet men om fler kvinnor var normalviktiga skulle spädbarnsdödligheten kunna minska ytterligare.
Denna slutsats drar vi i en kohortstudie byggd på uppgifter ur Medicinska födelseregistret, omfattande 1 miljon kvinnor och deras 1,8 miljoner barn födda under åren 1992–2010. Vi analyserade samband mellan mödrarnas BMI och risken för spädbarnsdödlighet i logistiska regressionsmodeller justerade för moderns ålder, paritet, rökning, utbildningsnivå, längd och födelseland samt för barnets födelseår. Av alla mödrar var 33 procent överviktiga (BMI ≥25,0).
Ökande BMI var kopplat till ökande spädbarnsdödlighet; från 2,4 fall per 1 000 bland normalviktiga kvinnor (BMI 18,5–24,9) till 5,8 fall per 1 000 kvinnor med mest uttalad fetma (BMI 40,0 och högre). Relativt sett var riskökningen måttlig för barn till kvinnor med övervikt (BMI 25,0–29,9) eller lindrig fetma (BMI 30,0–34,9). De justerade oddskvoterna (95 procents konfidensintervall) var 1,25 (1,16–1,35) respektive 1,37 (1,22–1,53). För kvinnor med mer uttalad fetma var motsvarande oddskvoter 2,11 (1,79–2,49) vid ett BMI mellan 35,0–39,9 och 2,44 (1,88–3,17) vid ett BMI på 40,0 eller högre.
I tidigare projekt har vi visat att förhöjt BMI hos kvinnor ökar risken för underburenhet och asfyxi under förlossningen. Förutom dessa två komplikationer var även missbildningar och neonatalperiodens sjukdomar överrepresenterade som dödsorsaker för barn till överviktiga kvinnor.
Slutligen skattade vi antalet dödsfall som skulle kunna tillskrivas mödrarnas övervikt genom att beräkna »population attributable fraction«. Givet ett kausalsamband skulle 11 procent av spädbarnsdödligheten kunna tillskrivas mödrarnas övervikt.