Nästan var tionde kvinna har högt blodtryck under graviditeten. I vart hundrade fall föreligger högt blodtryck redan före graviditeten. Hos 5–6 procent av kvinnorna uppkommer hypertoni utan proteinuri under själva graviditeten, och cirka 2 procent drabbas av preeklampsi. Högt blodtryck under graviditetens första 34 veckor sätts i samband med ökad risk för komplikation hos såväl den gravida kvinnan som fostret. Det råder oklarhet om hur intensivt kvinnorna bör blodtrycksbehandlas för att sådana komplikationer ska inträffa så sällan som möjligt.

En öppen randomiserad multicenterstudie, publicerad i New England Journal of Medicine, undersökte huruvida normala respektive stränga målvärden för blodtryck under graviditeten hade någon inverkan på förekomsten av graviditetskomplikationer. Studien inkluderade 987 kvinnor, varav 75 procent hade hypertoni innan de blev gravida. Övriga utvecklade graviditetsassocierad hypertoni utan proteinuri. Diastoliskt vardagsblodtryck i kohorten låg mellan 90 och 105 mm Hg (eller 85–105 mm Hg om kvinnan stod på blodtrycksmediciner). Kvinnorna fick blodtrycksbehandling under uppföljning mellan vecka 14 och vecka 33 i graviditeten; 493 av kvinnorna randomiserades till »normala« målvärden (diastoliskt målblodtryck 100 mm Hg) och 488 till stränga blodtrycksmål (diastoliskt målblodtryck 85 mm Hg).       

Det kombinerade primära utfallsmåttet var missfall och neonatal sjukvård i mer än 48 timmar under de första 28 dagarna efter nedkomst. Sekundärt utfallsmått var allvarlig komplikation hos modern inom sex veckor post partum eller fram till utskrivning från sjukhuset.

Utvärderingen visade att risken för missfall var i stort sett lika stor i gruppen med normalt målvärde som i gruppen med strängt målvärde (31,4 procent respektive 30,7 procent; justerad oddskvot [OR] 1,02; 95 procents konfidensintervall [KI] 0,77–1,35). Detsamma gällde utfallsmåttet allvarlig komplikation hos kvinnorna (3,7 procent respektive 2,0 procent; justerad OR 1,74; 95 procents KI 0,79–3,84), detta trots att genomsnittsvärdet på det diastoliska blodtrycket i gruppen med normalt blodtrycksmålvärde var 4,6 mm Hg (95 procents KI 3,7–5,4) högre än i den andra gruppen. Allvarlig hypertoni (≥160/110 mm Hg) uppkom hos 40,6 procent av kvinnorna i gruppen med normalt blodtrycksmål och hos 27,5 procent i gruppen med stränga blodtrycksmål (P < 0,001).

Författarna konstaterar att strängare blodtrycksmålvärden inte innebar någon kliniskt betydelsefull fördel avseende missfall, behov av neonatal sjukvård eller komplikationer hos de gravida i allmänhet. Däremot var normala blodtrycksmålvärden förknippade med ökad andel gravida med allvarlig hypertoni.