Autoreferat. Depression är vanligt bland patienter med Parkinsons sjukdom. En rad studier har också visat en ökad prevalens av depression flera år innan Parkinsondiagnosen ställs. I en studie baserad på data ur det nationella patientregistret analyserade vi detta samband över en tidsperiod upp till 26 år. Studiekohorten innefattade >140 000 personer, 50 år eller äldre år 2005, som diagnostiserats med depression åren 1987–2012, samt upp till tre köns- och åldersmatchade kontrollpersoner per fall. Vi fann ett tidsberoende samband som var starkast tidigt efter den första depressionsdiagnosen, men fortfarande signifikant över hela uppföljningstiden.

Totalt diagnostiserades 1,1 procent av de deprimerade personerna och 0,4 procent av kontrollerna med Parkinsons sjukdom. Analyserat med en regressionsmodell justerad för kön, ålder, utbildningsnivå och samsjuklighet (stroke, traumatisk hjärnskada, diabetes och missbruk av alkohol eller droger) var oddskvoten för Parkinsons sjukdom 3,2 (95 procents konfidensintervall, KI, 2,5–4,1) 3 månader till 1 år efter första depressionsdiagnosen och 1,5 (95 procents KI 1,1–2,0) efter 15–26 år. Risken för Parkinsons sjukdom var drygt tre gånger högre bland personer som behandlats inneliggande för depression jämfört med dem som endast behandlats i öppenvård, och 25–40 procent högre bland dem som haft upprepade depressioner jämfört med dem som diagnostiserats med en enstaka episod.

Tidsförloppet för den underliggande patologin vid Parkinsons sjukdom är oklart, men debuten av de typiska symtomen föregås av en betydande förlust av dopaminerga neuron. Uppskattningar av längden på sjukdomens prodromalfas varierar mellan ett fåtal år och flera decennier, och det är alltså möjligt att fynden i vår studie representerar tidiga symtom på neurodegenerativa förändringar. Andra möjliga förklaringar är att depressionen i sig eller antidepressiva läkemedel utgör riskfaktorer för Parkinsons sjukdom genom att trigga neurodegenerativa mekanismer, eller att sjukdomarna är fristående från varandra men delar gemensamma riskfaktorer.

För att undersöka den sistnämnda hypotesen studerade vi även om syskon till deprimerade patienter hade en ökad risk för Parkinsons sjukdom, men vi fann inga sådana samband. Tidsvariationen samt dos–responsmönstren för svårare och återkommande depressioner i vår studie talar snarare för en direkt koppling mellan depression och Parkinsons sjukdom redan långt innan de typiska symtomen för Parkinsons sjukdom uppträder, antingen som ett prodromalsymtom eller som en riskfaktor.