Autoreferat. Reumatoid artrit är en kronisk autoimmun sjukdom med en prevalens på 0,5–1 procent i västvärlden. Under de senaste 15 åren har behandlingen av sjukdomen förändrats påtagligt med introduktionen av biologiska läkemedel, bland dem TNF-hämmande läkemedel, som i flera tidigare randomiserade studier visat sig ha utomordentligt goda sjukdomsmodifierande egenskaper. Etanercept är ett TNF-hämmande läkemedel som är godkänt för behandling av reumatoid artrit. Etanercept används ofta i kombination med metotrexat.

Då kostnaderna för de biologiska läkemedlen vida överstiger de konventionella läkemedlens kostnader är det av samhällsintresse att veta om man kan minska dosen eller helt avsluta behandlingen när man fått sjukdomen under kontroll. Vi genomförde därför en dubbelblind, placebokontrollerad studie på 73 vuxna patienter som randomiserades till tre armar: oförändrad behandling, fortsatt behandling med halva den ordinarie etanerceptdosen eller enbart metotrexatbehandling under drygt ett år. Det primära effektmåttet var andel patienter som kvarstod på behandling utan att ha fått kliniskt relevant ökad sjukdomsaktivitet.

Patienter kunde inkluderas om de hade fått 50 mg etanercept subkutant/vecka i kombination med metotrexat, var i remission eller stabil lågaktiv sjukdom och hade haft denna behandling i minst 14 månader varav minst 4 månader med oförändrad dos. Efter en observationstid på 4 veckor randomiserades de till 50 mg etanercept, 25 mg etanercept eller placebo i kombination med oförändrad dos metotrexat. Om en patient fick ökad sjukdomsaktivitet enligt förspecificerade kriterier togs vederbörande ut ur den blindade fasen och återinsattes på 50 mg etanercept/vecka i kombination med metotrexat.

Vid studiens slut, 48 veckor efter randomiseringen, var andelen personer som fortfarande hade låg sjukdomsaktivitet signifikant högre bland dem som behandlats med etanercept 50 mg (52 procent; P = 0,007) och 25 mg (44 procent; P = 0,044) jämfört med placebo (13 procent). Mediantiden till försämring som föranledde återinsättande av full dos etanercept var signifikant kortare för de personer som behandlats med placebo (6 veckor) i jämförelse med etanercept 50 mg (48 veckor; P < 0,001) och 25 mg (36 veckor; P < 0,001). Av de 46 patienter som på grund av försämring återinsattes på etanercept 50 mg var 42 (91 procent) i remission eller lågaktiv sjukdom medan 4 inte uppnått detta vid studieslutet.  

Vi konkluderar att det för patienter med etablerad reumatoid artrit som har uppnått remission eller lågaktiv sjukdom med etanercept i kombination med metotrexat är bättre att fortsätta med etanercept i full dos än att sluta, vilket utifrån observationer inom vården också var det förväntade resultatet. Däremot var det ett nytt och potentiellt viktigt fynd att den »halva dosen«, det vill säga etanercept 25 mg/vecka, verkade kunna fungera nästan lika bra som den vanliga dosen, åtminstone för en del patienter. Den dosen är dock för nuvarande inte godkänd enligt produktresumén.