Vissa SSRI-preparat kopplade till missbildningar

Användning av de antidepressiva läkemedlen fluoxetin och paroxetin under tidig graviditet kan kopplas till vissa missbildningar hos barnet, även om den absoluta risken är låg. Däremot sågs ingen koppling mellan sertralin och missbildningar i en omfattande analys som presenteras i BMJ.

Under senare år har användningen av SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare) ökat hos gravida kvinnor. Tidigare studier har visat inkonsekventa resultat avseende kopplingen mellan SSRI-användning under tidig graviditet och olika missbildningar hos barnet. Det gör det svårt för läkare att bedöma nyttan med antidepressiv behandling i förhållande till risken.

I den aktuella studien har forskarna genomfört en bayesiansk analys som kombinerar data från tidigare studier med data från den stora amerikanska populationsbaserade fall–kontrollstudien National birth defects prevention study.

I fall–kontrollstudien deltog 17 293 oexponerade kvinnor som fött barn med missbildningar, 9 559 oexponerade kontroller, 659 kvinnor som exponerats för citalopram, escitalopram, fluoxetin, paroxetin eller sertralin och fött barn med missbildningar samt 298 kontroller som exponerats för något av SSRI-preparaten ovan. Sertralin användes av cirka 40 procent av de exponerade kvinnorna och var därmed det vanligast förekommande preparatet i studien.

Kvinnor räknades som exponerade ifall de tagit något av preparaten någon gång under perioden från en månad före befruktning till slutet av första trimestern. Kvinnor som hade diabetes före graviditeten eller som använde någon känd teratogen behandling uteslöts ur studien.

Ingen koppling sågs mellan sertralin och någon av de fem missbildningar som påvisats i tidigare studier. Ytterligare nio tidigare påvisade samband mellan SSRI-preparat och missbildningar kunde inte bekräftas i den aktuella studien. Ingen koppling sågs heller mellan citalopram eller escitalopram och risken för missbildningar, förutom en marginell koppling mellan citalopram och neuralrörsdefekter. Däremot bekräftades ett statistiskt signifikant samband mellan paroxetin och fem tidigare påvisade missbildningar med en oddskvot som varierade från 1,8 till 3,5. Det fanns också en koppling mellan fluoxetin och två tidigare påvisade missbildningar med oddskvoter på 1,9 och 2,0. Värt att notera är att de absoluta riskerna fortfarande är mycket små. Om sambandet var kausalt skulle till exempel den absoluta risken för anencefali vid användning av paroxetin öka från 2 till 7 fall per 10 000 nyfödda barn.

Inga orsakssamband kan bekräftas eftersom missbildningarna kan ha orsakats av någon underliggande sjukdom hos modern eller av andra faktorer. Författarna efterlyser fler studier som undersöker sambandet mellan specifika SSRI-preparat och missbildningar. Under tiden kan den aktuella analysen hjälpa kvinnor och deras läkare att hitta den bäst lämpade antidepressiva behandlingen under tidig graviditet, konstaterar de.