Foto: Colourbox

Värmeböljor kan innebära en prövning för svårt sjuka patienter. Men vad är egentligen värst ur ett mortalitetsperspektiv, värme eller kyla? Det har en grupp forskare undersökt i en studie som presenteras i Lancet.

Man har samlat in data från över 74 miljoner dödsfall vid 384 platser i 13 länder, däribland USA, Storbritannien, Kina, Kanada, Brasilien, Thailand och Sverige. Flera olika klimat finns således representerade i materialet. Länderna som ingår har dessutom olika demografi och olika ekonomiska förutsättningar. Uppgifterna som hämtats in avser perioden 1985 till 2012.

Utifrån mortalitetsdata har man räknat ut en »optimal temperatur« för varje plats, det vill säga den genomsnittliga dagstemperatur där dödligheten är som lägst. Avvikelser från den optimala temperaturen har delats in i två kategorier, moderat avvikelse eller extrem avvikelse, till exempel moderat kyla eller extrem värme. Hur stora avvikelserna måste vara för att man ska definiera dem som moderata eller extrema skiljer sig från plats till plats och beror bland annat på hur mycket temperaturen generellt varierar på platsen i fråga. Därefter har forskarna beräknat hur stor del av dödligheten som beräknas bero på temperaturen.

Totalt beräknar författarna att närmare en procent (0,86 procent) av alla dödsfall beror på extrema temperaturer. Om man även inkluderar mortalitet till följd av moderat värme eller kyla, så beräknas att 7,7 procent av alla dödsfall beror på detta. Kyla leder till betydligt fler dödsfall än värme, vilket går stick i stäv mot bilden som ofta förmedlas i media där dödlighet till följd av värmeböljor är något som rapporteras oftare jämfört med dödlighet till följd av kyla.

Skillnaderna mellan olika länder är stora. I Thailand beräknas att 3,4 procent av alla dödsfall beror på kyla eller värme jämfört med 11,0 procent i Kina. Kardiovaskulär sjukdom och respiratoriska sjukdomar är två grupper där extrema temperaturer innebär ökad risk att avlida.

Författarna konstaterar att den publicerade studien är relevant ur ett folkhälsoperspektiv, till exempel när man planerar för hur vården ska kunna stå rustad inför perioder av extrema temperaturer.