Grupper med låg socioekonomisk status löper högre risk för förtida död, vilket delvis kan förklaras av en högre förekomst av kardiovaskulära riskfaktorer. Socioekonomisk ställning är delvis relaterad till skillnader i vårdkvalitet och tillgång till vård. Därför är det intressant att undersöka sambandet mellan socioekonomi och död i en population med skattefinansierat sjukvårdssystem, där vård idealt sett fördelas oberoende av individuell socioekonomisk status. Tidigare undersökningar av frågeställningen har utförts i populationer utan skattefinansierad sjukvård. Dessutom är det okänt om det finns ett oberoende samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi. I vår studie undersöktes därför specifikt betydelsen av familjeinkomst för överlevnad efter hjärtkirurgi.

I den aktuella studien analyserades långtidsöverlevnad hos samtliga patienter som genomgått hjärtkirurgi i Sverige under 1999–2012. Totalt inkluderades 100 534 patienter från Swedeheart-registret. Utdrag begärdes även från Statistiska centralbyråns longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), bland annat insamlades uppgifter om disponibel familjeinkomst.

Under en genomsnittlig uppföljningstid på 7,3 år avled 29 procent av patienterna. Det fanns ett omvänt samband mellan familjeinkomst och död efter justering för förväxlingsfaktorer: hazardkvoten [HR] (95 procents konfidensintervall [KI]) var 0,93 (0,89–0,96), 0,87 (0,84–0,91), 0,78 (0,75–0,82) och 0,71 (0,67–0,75) för den andra, tredje, fjärde respektive femte inkomstkvintilen jämfört med den första (lägsta) inkomstkvintilen. Det fanns ett liknande samband mellan familjeinkomst och död inom 30 dagar efter operationen (HR 0,73; 95 procents KI 0,62–0,88 för den högsta jämfört med den lägsta inkomstkvintilen). 

Sammanfattningsvis visades att det finns ett tydligt samband mellan inkomst och tidig och sen död efter hjärtkirurgi. Detta samband var oberoende av andra socioekonomiska variabler, samsjuklighet och kardiovaskulär riskprofil. Dessa fynd är av särskilt intresse eftersom den studerade populationen hade tillgång till skattefinansierad sjukvård. Hur förebyggande åtgärder hos grupper med lägre socioekonomisk status kan bli mer effektiva bör utforskas bättre.