Tidig administrering av paracetamol för att behandla feber vid infektion hos kritiskt sjuka patienter resulterade varken i fler eller färre dagar med intensivvård jämfört med placebo. Det visar en klinisk prövning som presenteras i New England Journal of Medicine.

Att sänka kroppstemperaturen med hjälp av paracetamol hos patienter med trolig infektion är vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar, men det saknas belägg för att det är gynnsamt.

I den dubbelblindade studien har 700 patienter på 23 intensivvårdsavdelningar i Australien och Nya Zeeland randomiserats till intravenös behandling var sjätte timme med antingen 1 g paracetamol eller placebo. Försökspersonerna var över 16 år gamla, hade en kroppstemperatur över 38 grader och fick antimikrobiell behandling för en känd eller misstänkt infektion. De vanligaste infektionsställena var lungorna och buken.

Patienterna fick behandlingen upp till 28 dagar efter studiestart eller tills de blev utskrivna från intensivvårdsavdelningen, febern upphörde, den antimikrobiella behandlingen upphörde, kontraindikationer uppstod eller tills de avled.

Det primära utfallsmåttet var antalet dagar fria från intensivvård. Några sekundära utfallsmått var mortalitet oavsett orsak efter 28 och 90 dagar.

Patienter som fick paracetamol hade lägre uppmätta medel- och maxkroppstemperaturer än patienter som fick placebo. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende antalet dagar fria från intensivvård. För patienter som fick paracetamol handlade det om 23 dagar (kvartilavstånd 13–25) jämfört med 22 dagar (kvartilavstånd 12–25) för placebo. Inga signifikanta skillnader observerades heller för mortalitet efter 28 och 90 dagar. 15,9 procent av patienterna som fått paracetamol hade dött efter 90 dagar jämfört med 16,6 procent av patienterna som fått placebo.

Totalt observerades inga skillnader avseende längden på sjukhusvistelsen eller vistelsen på intensivvårdsavdelning. Däremot var paracetamolbehandling jämfört med placebobehandling kopplad till kortare medianvistelse på intensivvårdsavdelning bland patienter som överlevde och till längre vistelse bland patienter som avled.

8,1 procent av patienterna som fick paracetamol och 9,9 procent som fick placebo avslutade behandlingen på grund av leverpåverkan. En patient i placebogruppen dog på grund av förhöjd kroppstemperatur.

Några begränsningar med studien är den korta behandlingstiden och att så många som en tredjedel av försökspersonerna fick paracetamol på intensivvårdsavdelningen efter att interventionsbehandlingen avslutats. Information om paracetamolbehandling före randomisering och efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen saknas. Resultaten i den aktuella studien baseras på en relativt kort behandlingstid och utesluter därför inte möjligheten att en längre tids behandling kan ge ett annorlunda utfall.