Användning av checklistan var signifikant korrelerad med lägre mortalitet under den postoperativa sjukhusvistelsen. Foto: Colourbox

År 2009 publicerades en checklista [1] att användas före och efter kirurgiska ingrepp för att öka patientsäkerheten. Den har kommit att kallas WHO-checklistan och har introducerats på bred front i bland annat Sverige. Ibland, vid framför allt enklare ingrepp, kan den tyckas skjuta över målet.

Nu har det emellertid publicerats en alleuropeisk undersökning [2] av 45 591 patienter vid 426 sjukhus, som visar att checklistan användes vid 68 procent av ingreppen. Användning var signifikant korrelerad med lägre mortalitet under den postoperativa sjukhusvistelsen (oddskvot 0,84; 95 procents konfidensintervall 0,75–9,94). Signifikansen kvarstod och förstärktes när man tog hänsyn till kirurgins komplexitet.

Undersökningen talar starkt för att användandet av checklistan ska förbli en del av rutinen vid alla operationer även framöver och ses som en viktig del i patientsäkerhetsarbetet.

Man kan inte dra slutsatsen att checklistan i sig har ökat patientsäkerheten, men den starka samvariationen mellan användning av checklistan och lägre mortalitet talar för att den åtminstone är en indikator på att användarna anammat en patientsäkerhetskultur som blir utslagsgivande.