Kortare behandlingstid med antibiotika är möjligt vid komplicerade bukinfektioner om det kombineras med dränage av primärfokus. Det visar en randomiserad multicenterstudie publicerad i New England Journal of Medicine [1].
Väl känt är att en komplicerad infektion i buken inte kan behandlas utan dränage. Hur länge behandling med antibiotika ska pågå är dock oklart. Författarna ville jämföra kort terapitid (4 dagar) med längre tids behandling med avseende på normalisering av inflammatoriska markörer som feber, leukocytos samt ileus. Med komplicerad bukinfektion menades att någon av dessa tre parametrar förelåg, samt att patienten hade genomgått en dränageprocedur. Studien genomfördes vid 23 centrum i USA och Kanada. Totalt inkluderades 518 patienter (258 respektive 260). Grupperna var likvärdiga vad gäller ålder, kön och övrig sjuklighet. Kolon eller rektum var vanligaste fokus för infektion i båda grupperna (30,8 respektive 37,6 procent), och oftast användes perkutant dränage (33,1 respektive 33,3 procent).
I experimentgruppen uppträdde en komplikation (sårinfektion, recidiv av primärinfektion eller död inom 30 dagar) hos 21,8 procent av patienterna, mot 22,3 procent i kontrollgruppen (P = 0,97). Behandlingstid med antibiotika var 4 dagar (interkvartilavstånd 4–5 dagar) respektive 8 dagar (interkvartilavstånd 5–10 dagar), och absolut skillnad var –4 dagar (95 procents konfidensintervall [KI] –4,7 till –3,3 dagar; P<0,001). Följsamheten till behandlingsprotokollet var måttlig; 18 procent av patienterna i experimentgruppen behandlades längre tid än 4 dagar.
Författarnas slutsats är att nyttan av systemisk antibiotikaterapi efter dränage är begränsad till de första dagarna.Traditionella inflammationsmarkörer är dåliga verktyg för att utvärdera antibiotikabehandling. När övergår exempelvis C-reaktivt protein (CRP) från att vara markör för bakteriell infektion till att endast markera kvarstående inflammation?
Studiens resultat beträffande kortare behandlingstid överensstämmer med trender för behandlingstid vid helt andra infektionstyper, exempelvis kortare behandlingstid (3 dagar) vid pneumoni [2].
Referenser
- Sawyer RG, et al. N Engl J Med. 2015;372:1996-2005.
- El Moussaoui R, et al. BMJ. 2006;332:1355.
Sammanfattningsvis kan vi nog känna oss fortsatt trygga I att avsluta antibiotika efter 4-5 dagar om man har adekvat dränage av abscesser och uppnått source control. I visa fall kan ännu kortare behandlingstider rekommenderas som tex opererad akut kolecystit eller opererad perforerad appendicit som mår bra och där magen är igång. För de egentliga komplicerade bukinfektioner med sviktande organfunktioner, persisterande septisk bild och oklar kirurgisk source control är vi inte hjälpta av denna studie av Sawyers et al.
