Avhandling. Bakgrunden till suicidalt beteende är ofta komplex, och riskfaktorer kan ha olika betydelse för olika individer. Tillgängliga riskbedömningsinstrument saknar acceptabel träffsäkerhet, enligt en färsk rapport från SBU [1]. Ett sätt att fördjupa våra kunskaper är att studera riskfaktorer i avgränsade och kliniskt identifierbara grupper. I en aktuell avhandling vid Karolinska institutet undersöks tre olika högriskgrupper för suicid [2].

Alla tre delstudier är utformade som kohortstudier. I den första studien analyseras faktorer relaterade till bipolära tillstånd och risken för suicidförsök. Studien bygger på 6 068 patienter med bipolär sjukdom som inkluderats i kvalitetsregistret BipoläR och följts under åren 2004 till 2012. De viktigaste riskfaktorerna för suicidförsök var nyligen genomgången affektiv episod, tidigare självmordsförsök och att nyligen ha vårdats inom psykiatrisk slutenvård. För män innebar samtidigt substansmissbruk en signifikant riskökning, medan personlighetsstörning utgjorde en riskfaktor endast för kvinnor.

Delstudie II undersöker psykiska riskfaktorer bland personer som har suttit i fängelse. Studien baseras på 26 985 interner som frigivits under åren 2005 till 2009. Data hämtades ur Kriminalvårdens klientregister och Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister. I studien identifierades 127 fullbordade suicid bland de frigivna. Det motsvarade en 18-faldig incidensökning jämfört med en icke-dömd köns- och åldersmatchad kontrollgrupp. Viktigaste riskfaktorerna för suicid var tidigare suicidförsök, tidigare substansmissbruk samt att vara inrikes född.

I delstudie III utvärderas huruvida information om interpersonellt våld kan bidra till bedömningen av risk för upprepat suicidförsök bland personer som precis överlevt ett suicidförsök. I en multicenterstudie (Stockholm, Göteborg och Umeå) genomfördes strukturerade intervjuer med personer som överlevt ett suicidförsök. Bland annat undersöktes med Karolinska interpersonal violence scale (KIVS) fyra frågor som kartlägger både utsatthet för och användande av våld. Bland 355 studiedeltagare upprepade 78 personer ett suicidförsök inom sex månader. En totalsumma på 6 och mer på KIVS innebar en ökad risk för upprepat suicidförsök (maxpoäng 20, sensitivitet 62 procent, specificitet 53 procent).

Sammanfattningsvis pekar avhandlingen på att klinikern bör vara uppmärksam på risken för suicidala handlingar hos bipolära patienter som uppvisar mer instabila former av sjukdomen och har suicidförsök i anamnesen. Därtill har frigivna fångar en kraftigt förhöjd suicidrisk den första tiden i frihet, och information om missbruk och tidigare suicidförsök är särskilt viktig för riskbedömningen. Information om interpersonellt våld kan bidra vid bedömningen av risk för upprepad suicidhandling i det korta perspektivet efter ett suicidförsök, men det prediktiva värdet av KIVS är begränsat. Avhandlingen som helhet belyser vikten av att studera olika riskfaktorers betydelse i olika sammanhang och i olika grupper av patienter.