Fler vårdstudenter än studenter från andra utbildningsprogram blev sjuka under resan. Foto: Fotolia/IBL

Avhandling. För att minska hälsorisker vid utlandsresor ges resenärer reseråd, vaccinationer och ordineras malariaprofylax. I en avhandling från Umeå universitet undersöktes olika typer av reserisker samt huruvida rådgivning skyddade mot hälsoproblem på resan. I fokus stod resenärer från Umeå samt universitetsstudenter från Umeå, Stockholm och Göteborg som reste utomlands för studier, praktik och forskningsprojekt. I två av delstudierna undersöktes om vårdstudenter som deltog i sjukvård utomlands löpte ökad risk för kolonisation med antibiotikaresistenta bakterier (exempelvis sådana med ESBL-gener) i tarmen.

Studierna i avhandlingsarbetet visade att 40 procent av resenärerna och 53 procent av studenterna blev sjuka under utlandsvistelsen. Turistdiarré var vanligast i båda grupperna, följt av luftvägsinfektioner. Fler yngre resenärer blev sjuka under resan jämfört med äldre (över 30 år). De utsatte sig även för större risker, blev oftare bestulna och hade sämre följsamhet till ordinerad malariaprofylax.

Resenärerna uppskattade i allmänhet de reseråd de fick, och två tredjedelar uppgav att de följde råden. Följsamhet till reseråden skyddade emellertid inte mot sjukdom under resan. Delvis kan detta förklaras av faktorer som resenären har svårt att påverka, t ex hygienstandarden på restaurangerna. Men en slutsats i avhandlingen är att kritisk granskning av de vanliga reseråden behövs.

Fler vårdstudenter än studenter från andra utbildningsprogram blev sjuka under resan. En del av denna skillnad berodde på att vårdstudenterna oftare reste till utvecklingsländer. Vårdstudenter utsatte sig även för större risker; till exempel hyrde de oftare motorcykel på resmålet och var oftare inblandade i trafikolyckor än övriga studenter.

En tredjedel av alla vårdstudenter var koloniserade med ESBL-producerande bakterier i tarmen efter resan. En tydligt ökad risk sågs för studenter som reste till Asien, och 70 procent av Indienresenärerna koloniserades. Antibiotikabehandling under resan var en oberoende riskfaktor. Vår slutsats är därför att antibiotikabehandling av enklare fall av turistdiarré bör undvikas.

Sjukvårdarbete utomlands ensamt ökade inte risken för kolonisation med ESBL-producerande bakterier.

Analys av antibiotikaresistensgener med metagenomisk sekvensering möjliggjorde analys av alla resistensgener i alla bakterier i tarmen. Metoden har inte tidigare använts för att undersöka antibiotikaresistens vid resande. Tidigare studier har varit begränsade till att undersöka specifika gener, som ESBL. Flera typer av kliniskt relevanta resistensgener sågs öka i samband med resa. Tydligast var en ökning av gener som orsakar resistens mot trimetoprim, sulfonamider och betalaktamantibiotika.