Avhandling. Svensken har hög medellivslängd, och cirka 5 procent av befolkningen är äldre än 80 år. Det är viktigt att identifiera vad som är betydelsefullt för att äldre ska behålla sin livskvalitet med stigande ålder. En faktor är hur man reagerar i situationer när man stöter på motstånd. På engelska är ordet som används »morale«, som kan översättas till exempelvis stridsmoral, kampvilja eller sisu men även livsgnista. Motsatsen kan associeras med att »tappa geisten« eller »förlora gnistan«. Livsgnista anses vara uppbyggd av tre delar: förmåga att hantera sina känslor, socialt stöd och attityder till det egna åldrandet. Annorlunda uttryckt handlar det om optimism eller pessimism inför framtiden.

Philadelphia Geriatric Center morale scale (PGCMS) är det mest använda instrumentet för att mäta livsgnista hos äldre och det har översatts till många språk. Skalan består av 17 frågor med ja- eller nej-svar. Svag livsgnista brukar anses motsvara 0–9 poäng, medelstark 10–12 poäng och stark 13–17 poäng.

I en ny avhandling har vi utforskat livsgnistan genom Umeå 85+/Gerontologisk regional databas (GERDA), en populations­baserad kvantitativ intervjustudie i delar av Västerbotten och finska Österbotten. Varannan 85-åring, varje 90-åring och alla 95 år och äldre inbjuds att delta. Studien startade år 2000 och har därefter, vart femte år, återinbjudit tidigare deltagare och erbjudit nya individer att delta i studien. Delarbetena i avhandlingen omfattade mellan 646 och 723 deltagare.

I det första delarbetet testades den svenska översättningen av PGCMS, och både validiteten och reliabiliteten var god. En förhållandevis hög andel deltagare klarade att besvara frågor, och en mycket hög andel av dem besvarade alla eller nästan alla frågor, vilket talar för att skalan är lämplig att använda bland äldre.

Det andra delarbetet visade att en allvarlig livshändelse, exempelvis stroke, ofta (men inte alltid) leder till sämre livsgnista. Faktorer som verkar vara förknippade med svag livsgnista hos strokedrabbade är depression, kärlkramp och nedsatt hörsel.

De två sista delarbetena fokuserade på om stark livsgnista kan vara hälsobringande i sig själv. Vi såg att stark livsgnista verkar vara skyddande mot depression, en vanlig och svårbehandlad sjukdom bland mycket gamla människor. De med stark livsgnista verkar därtill generellt leva längre. Det verkar gälla även om man justerar för förväxlingsfaktorer som hälsa, funktionsnivå, att bo i eget hem eller bo på äldreboende, ålder, kön med mera. Ett intressant och delvis överraskande fynd var att kvinnor levde längre än män fast de hade svagare livsgnista.