Studiens resultat tyder på att exponering för tobaksrökning under fosterlivet kan medföra hälsoproblem för barnet både på kort och lång sikt. Foto: Fotolia/IBL

Avhandling. I dag röker ca 6 procent av alla gravida kvinnor i Sverige. Det betyder att mer än 6 000 barn föds årligen efter att ha exponerats för rökning under fosterlivet. Det är välkänt att rökning är skadligt för fostret och medför ökad risk för graviditetskomplikationer. Däremot vet man fortfarande mycket lite om huruvida det finns några negativa hälsoeffekter som kvarstår i vuxen ålder efter att ha utsatts för tobaksrökning antenatalt, främst på grund av att det har saknats stora datamaterial som spänner över så lång tid.

Syftet med avhandlingen var att undersöka hälsoeffekter av att ha exponerats för tobaksrökning under fosterlivet genom att specifikt titta på risken för typ 1-diabetes hos barn samt risken för övervikt, graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning hos vuxna kvinnor.

Studierna baserades främst på det svenska Medicinska födelseregistret, som i och med att det har varit i bruk så pass länge nu innehåller information om flera generationer, dvs en del av barnen i registret har själva blivit vuxna och fött barn i sin tur, vilket gör att de finns i registret även som mödrar.

För studien om typ 1-diabetes användes en prospektiv studiekohort som inkluderar alla barn som utvecklat typ 1-diabetes i Skåne. Fall och kontroller kunde matchas beträffande genetisk predisposition för att utveckla diabetes, vilket inte gjorts tidigare när man testat detta samband.

Vi fann att kvinnornas risk för övervikt och graviditetsdiabetes ökade med ungefär 50 procent om de varit utsatta för tobaksrökning under fosterlivet, och barnen hade ca 2–3 gånger högre risk att utveckla typ 1-diabetes. Dessa resultat stod sig vid justering för olika förväxlingsfaktorer, som t ex kvinnans ålder, egna rökvanor, BMI och födelsevikt.

Eftersom denna forskning är baserad på registerdata ur Medicinska födelseregistret var ett viktigt syfte även att validera informationen om rökning under graviditeten i registret, vilket gjordes med hjälp av kotinin, en biomarkör för nikotinexponering i navelsträngsblod från en biobank. Man kunde konstatera att det var god överensstämmelse mellan rökuppgifterna i registret och uppmätta nivåer av kotinin – endast fem procent av kvinnorna hade en sämre överensstämmelse mellan självrapporterade uppgifter och blodkemisk analys.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att exponering för tobaksrökning under fosterlivet kan medföra hälsoproblem på lång sikt. Även om studiedesignen inte kan utesluta att sambanden kan förklaras av någon annan faktor, finns goda skäl att fortsatt försöka hjälpa kvinnor att sluta röka när de blir gravida. Vår valideringsstudie visade att registerdata rörande graviditetsrökning håller hög kvalitet, vilket är glädjande ur forskningsmetodologisk synvinkel.