Figur 1. Ålderseffekten på insjuknande i KOL mätt med två olika metoder [1]. Reproducerad med tillstånd av European Respiratory Society.

Autoreferat. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av världens vanligaste dödsorsaker och beräknas bli ännu vanligare i framtiden. Förvånansvärt lite är emellertid känt om epidemiologi och särskilt incidens [1, 2]. Diagnostiken vilar på klinisk misstanke, baserad på undersökningsfynd och anamnes samt undersökning av lungfunktionen med spirometri. Tolkning av spirometrin grundar sig på mått av luftflödesbegränsning (förhållandet mellan forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund (FEV1) och vitalkapacitet (VC).

Det finns i nuläget två alternativa spirometrikriterier för KOL-diagnos. Dels lägre normalgräns (lower limit of normal, LLN), som tar hänsyn till bland annat ålder och kön, dels en fast kvot mellan FEV1/VC på 0,7 som är oberoende av ålder/kön och som förespråkas av GOLD (Global initiative for chronic obstructive lung disease).  

Det är känt att luftflödet påverkas av normalt åldrande och kön, vilket innebär att den fasta kvoten riskerar att leda till feldiagnostik på grund av variationer med ålder och kön. Kunskap om riskfaktorer, prevalens och incidens av KOL är dock baserad på GOLD-metoden. Rökning, ålder samt inandning av andra skadliga partiklar är riskfaktorer som belagts. Men GOLD-metoden har inte kunnat fastställa att kön är en riskfaktor för KOL. Longitudinella studier som jämför metoderna är få. European Respiratory Society (ERS) och American Thoracic Society (ATS) rekommenderar trots det numera användning av LLN vid diagnostik av KOL.

I en longitudinell studie över 6 år har riskfaktorer och incidens av KOL med både GOLD- och LLN-kriterier studerats i en allmän befolkning (65–100 år) [1]. En godkänd bas- och återbesöksundersökning gjordes på 984 individer i populationen. Precis som vid tidigare studier var ålder en mycket stark riskfaktor för KOL med GOLD-metoden, samtidigt som kön inte var det. Med LLN-kriteriet framstår däremot kvinnligt kön som en nästan lika stark riskfaktor som aktiv rökning samtidigt som betydelsen av ålder mattas av betydligt.

Att två alternativa metoder ger vitt spridda resultat för en så pass vanlig och allvarlig sjukdom som KOL är anmärkningsvärt. I Sverige förespråkar Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för KOL en fast kvot på 0,7. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL finns utförlig information om olika sätt att utföra spirometri, men ingen rekommendation om tolkning av resultatet.

Det kan vara viktigt för klinisk verksamhet att notera att en fast kvot på 0,7 som spirometriskt kriterium för KOL ger stor risk för överdiagnostik hos äldre, särskilt män, och att äldre kvinnor tycks ha större risk för insjuknande i KOL än vad som varit allmänt känt.