Avhandling. I en avhandling undersöktes hur ADHD-symtom hos pojkar och flickor i barndomen är associerade med psykosociala problem i tonåren.

Med hjälp av screeninginstrumentet A-TAC (Autism – tics, ADHD and other comorbidities) intervjuades föräldrar till 450 tvillingar. I fokus stod neuropsykiatriska symtom (framför allt ADHD) hos barnen. Senare undersöktes psykosocial problematik i tonåren. Kamratrelationer, skolgång, internaliserande problem (som ångest och depression), antisocialt beteende, alkoholbruk, drogbruk och nedsatt daglig funktionsnivå undersöktes vid 15 års ålder.

Neuropsykiatriska symtom i barndomen var i allmänhet associerade med en mer problemtyngd tonårsutveckling. ADHD-symtom i barndomen var associerade med ökad risk för antisocialt beteende och nedsatt daglig funktionsnivå i tonåren, oberoende av annan samsjuklighet och föräldrars utbildningsnivå.

Även könsskillnader i fråga om ADHD-symtom i barndom och psykosociala problem i tonår studerades. Ett urval (totalt 4 635) svenska tvillingar intervjuades och delades in i tre grupper: 1) inget utslag på screening för ADHD, 2) intermediärt utslag (symtom, men under tröskelvärde för diagnos) och 3) tydligt utslag (över tröskelvärde). Vid 15 års ålder undersöktes ovan nämnda tvillingar för psykosociala problem. Flickor uppgav mer ångest och depression än pojkar, oavsett ADHD-symtomnivå. Flickor med tydligt utslag för ADHD uppvisade högre psykosociala problemnivåer än pojkar med samma neuropsykiatriska profil, särskilt vad gäller drogmissbruk. Liknande resultat observerades också för flickor och pojkar med intermediärt utslag.

I tvillinganalyser sågs även ett samband mellan ADHD och ångest/depression. Gener och individspecifika miljöfaktorer som var unika för ångest och depression i tonåren hade störst inflytande. Hos flickor fanns en genetisk överlappning mellan ADHD i barndom och internaliserade problem i tonår. Det skulle kunna innebära att flickor med ADHD-symtom har en högre risk att utveckla ångest och depression i tonåren.

Slutsatser som kan dras från avhandlingen är att screeningintervjuer som A-TAC kanske skulle kunna vara till nytta även i kliniskt arbete. Även ADHD-symtom under diagnoströskeln behöver tas på allvar, och hos tonårsflickor med ADHD-problematik är det viktigt att uppmärksamma risken för drogproblem och samsjuklighet i ångest och depression.