Autoreferat. Varje år får ca 1 000 svenskar njurcancer och kring 600 dör av sjukdomen. Sjukdomen drabbar oftare män än kvinnor. Ett aktuellt vårdprogram från 2013 finns fritt tillgängligt på internet.

Sedan 2005 registrerar NSKCR (National Swedish Kidney Cancer Register) samtliga patienter med nyupptäckt njurcancer i Sverige. I registret finns information om sjukdomsförekomst, fördelning av tumörstadium, morfologi, behandlingsmönster och nu även 5-årsuppföljning. Syftet med registret är att utvärdera vården av njurcancerpatienter, att belysa de nationella riktlinjerna för behandling samt bistå forskning om njurcancer. Utöver det har 99 procent av patienterna i njurcancerregistret inrapporterats till den nationella plattformen för cancerregister, INCA.

Den vanligaste typen av njurcancer under perioden 2005–2013 var klarcellig njurcancer (78 procent), följd av papillär njurcancer (12 procent), kromofob njurcancer (5 procent) och samlingsrörskarcinom (0,4 procent) [1]. Redan vid diagnostillfället hade 21 procent av patienterna metastaserad sjukdom. De vanligaste metastaslokalerna var lungor (54 procent), lymfkörtlar (22 procent) och skelett (20 procent) [2]. Andelen patienter med njurcancer metastaserad vid diagnostillfället minskade från 23 procent år 2005 till 19 procent år 2013 [1]. Hos patienter med lokaliserad (icke-metastaserad) njurcancer är radikal nefrektomi den vanligaste behandlingen (74 procent), följd av partiell nefrektomi (23 procent) och kryoterapi/radiofrekvensterapi (2 procent) [1]. Bland de patienter som diagnostiserades med lokaliserad njurcancer fick 20 procent cancerrecidiv under 5-årsuppföljningen. De patienter som fick recidiv behandlades med målinriktad farmakologisk terapi i 50 procent av fallen och med metastasektomi i 17 procent av fallen [2]. Ett antal kvalitetsindikatorer mättes i registret. Antalet patienter som utreddes med preoperativ DT av torax sågs öka från 2005 till 2013. Även andelen patienter med små njurtumörer som opererades med partiell nefrektomi och laparoskopisk teknik ökade [3].

Studierna visar sammanfattningsvis att det svenska systemet med personnummer och noggrann registrering av cancerpatienter både förbättrar kunskapsläget om sjukdomen och höjer kvaliteten på vården.