Vid sidan av det lidande som depression och ångest skapar så leder sjukdomsbördan också till enorma kostnader för samhället i termer av minskad produktivitet och påverkan på samhällsekonomin. Så vad skulle den rent ekonomiska följden bli av en utökad satsning på att få bukt med ångest och depressionssjukdomar om man ser det i ett globalt perspektiv? Den frågan har en grupp forskare ställt i en artikel som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

Författarna har fokuserat på 36 länder, vilka totalt omfattar 80 procent av världens befolkning. Dessa länder beräknas utgöra 80 procent av den totala globala sjukdomsbördan till följd av depression och ångest. Författarna har använt data från bland annat FN och WHO vad gäller till exempel prevalenssiffor. Prevalensen för ångestsjukdomar anges till 7,3 procent. För depression bland män är siffran 3,2 procent och bland kvinnor 5,5 procent. När det gäller kostnader för insatserna har författarna inkluderat kostnader både för farmaka och för besök hos vårdpersonal, och för besparingar har man använt estimat kring hur mycket snabbare behandlade kan återgå i arbete.

Till länderna som ingår hör både låg-, medel- och höginkomstländer. Bland låginkomstländerna finns Afghanistan och Bangladesh, i medelinkomstgruppen Marocko, Egypten och Indien och bland höginkomstländerna Japan, Tyskland, USA och Sydkorea. Perioden man valt är 2016 till 2030, och författarna har beräknat att en signifikant uppskalad vård för depression och ångest i de 36 länderna skulle kosta 147 miljarder dollar, motsvarande 1 200 miljarder kronor, under den perioden. Resultatet skulle bli 43 miljoner ytterligare friska levnadsår. Det ekonomiska värdet av dessa levnadsår i termer av ökad produktivitet beräknas till totalt 399 miljarder dollar, motsvarande 3 200 miljarder kronor, vilket således innebär att en satsad krona ger mer än två tillbaka då fler kan arbeta längre och inte behöver vara sjukskrivna eller frånkopplade från arbetsmarknaden. Inkluderar man ytterligare hälsovinster blir vinsten 3,3 till 5,7 kronor tillbaka för varje satsad krona, beräknar författarna. Dessutom finns ytterligare positiva aspekter av reducerad sjukdomsbörda av ångest och depression som man inte tagit hänsyn till, till exempel hur barn påverkas om deras mödrar får behandling. Det gör att den sammanlagda vinsten kan vara ännu större i ett rent ekonomiskt perspektiv, och naturligtvis också i form av minskat mänskligt lidande.