Avhandling. Medicinska nödsamtal till larmcentralen utgör en hörnsten i akutmedicinsk infrastruktur. Larm handlar huvudsakligen om personer med andningssvårigheter eller hjärtproblem, äldre som fallit och multisjuka äldre med kroniska sjukdomar som blir akut sjuka. Larmcentraloperatörer, sjuksköterskor och läkare använder larmcentralens beslutstödssystem »Medicinskt index« för att ställa frågor, ge instruktioner och överblicka larm. Medicinskt index beaktar bland annat vitalparametrar som andningsfrekvens och medvetandegrad. Det är ofullständigt känt hur samspelet mellan dem som ringer och larmcentralpersonal ser ut.

I en ny avhandling undersöks hur SOS-läkare ställer frågor, hanterar känslor och risker samt ger den som ringer instruktioner om åtgärder vid akut sjukdom och olycka. Empiriska data utgjordes av ljudinspelade nödsamtal mellan larmpersonal och vårdsökande och bygger på etnografiska fältarbeten vid en SOS-central. Studiens teoretiska utgångspunkter anknyter till samtalsanalytisk forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet.

SOS-läkarna använder huvudsakligen ja- eller nej-frågor för att kartlägga patienters hälsostatus i intervjuer om symtom och diagnos, aktuell medicinering och sjukhistoria. Vanligen används flera olika slags metoder för att hantera känslor samtidigt. Läkarna behåller med känsloreglering lugnet och hanterar vårdsökandens känslor, redogör för positiva beslut om ambulanshjälp, presenterar problemlösning och larmhanteringsåtgärder samt betonar det positiva i nödsituationer för att inge hopp. Även riskhanteringsprocessen i medicinska nödsamtal analyseras. Exempelvis diskuteras riskvärdering vid akuta sjukdoms- och olycksfall när ambulanshelikoptrar är utalarmerade till incidenter. Ett exempel är en drunkningsolycka på en strand utan en i förväg rekognoscerad landningsplats. Då är det svårt för larmcentralpersonalen att behålla kontroll över situationen på plats.

SOS-läkarna och larmpersonalen sågs även ge instruktioner, företrädesvis styrande instruktioner, när vårdsökanden inte följer den standardiserade nödsamtalsproceduren, med exempel som »lyssna på mig nu« och »håll linjen där, lägg inte på«. I analysprocessen sågs också åtgärds-, institutionella respons- och summerande instruktioner.

Sammanfattningsvis syftar avhandlingens resultat till att bidra till bättre förståelse för hur larmcentral- och ambulanspersonal och allmänheten hanterar patienters akuta sjukdomstillstånd och olyckor i medicinska larmsamtal.