Systematisk uppdelning av identifierade bakteriella fynd med NGS (next generation sequencing). Färgade streck utgående från mittpunkten representerar olika fyla (där exempelvis gula är Proteobacteria och de ljusare blå Firmicutes). Rosa noder motsvarar bakteriesläkten, med streck mot de perifera noderna, artnivån (där till exempel gult representerar normalfloran och rött humanpatogener). Över 98 procent av identifierade arter var humanpatogena bakterier, 80,5 procent var anaeroba eller fakultativt anaeroba och 65 procent var del av den humana bakteriefloran.

Avhandling. Hematologisk cancer, där lymfom och leukemier inkluderas, är den fjärde vanligaste cancergruppen i Sverige. Överlevnaden har successivt förbättrats. Komplikationer associerade med infektioner i samband med hematologisk cancer eller behandling kvarstår som en mycket viktig orsak till morbiditet och mortalitet. Internationellt har andelen grampositiva och gramnegativa bakteriemier skiftat de senaste decennierna, vilket speglar faktorer som ändrat antibiotikaresistensläge, behandlingstraditioner, antibiotikaprofylax och inopererade kärlaccesser.

I en ny avhandling beskrivs bland annat förekomsten av bakteriemier hos patienter inom slutenvården som erhållit intensiv cellgiftsbehandling 2002–2008. Med en restriktiv strategi avseende antibiotika och antibiotikaprofylax sågs jämförelsevis låg mortalitet och resistensproblematik. Resultaten jämfördes med tidigare publicerade data från samma institution och patientgrupp, och omfattade då en studieperiod om 28 år. Ökad förekomst av Enterobacter och nedgång av Staphylococcus aureus noterades 2002–2008 jämfört med 1995–2001. Fördelningen mellan grampositiva och gramnegativa bakterier var stabil.

I studier av registerdata beskrivs 215 fall av bakteriemi hos patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) 1988–2006. Distributionen av bakterier var stabil, liksom fördelningen mellan grampositiva och gramnegativa bakterier. Inte oväntat verkar bakteriemi vid KLL vara förenad med ökad dödlighet.

Med traditionell bakteriologisk diagnostik, i huvudsak blododling, identifieras sannolikt inte alla patogener. Metodiken begränsar fynden till odlingsbara bakterier och är resurs- och tidskrävande. Mycket känsliga, odlingsoberoende tekniker är på frammarsch, men nackdelarna med teknikerna är att de än så länge är förhållandevis dyra, det tar lång tid att få svar och de är komplicerade att använda och tolka.

I avhandlingen studerades blodprov med NGS (next generation sequencing) som användes för att identifiera den för bakterier unika 16S-rRNA-genen. Även mikrobiellt DNA undersöktes med NGS, så kallad »shotgun metagenomics«. Proven togs från patienter med feber och utslaget immunförsvar till följd av cellgifter. Många fler potentiella patogener noterades i blodet och i »shotgun«-studien kunde mikroorganismer och metabola processer i relation till behandling följas dynamiskt.

Större studier krävs för att fastställa den kliniska nyttan av att påvisa de patogener som inte hittas med odlingsmetodik.