Implementering av program för rationell antibiotikaanvändning på sjukhus leder till minskad antibiotikaförbrukning, kortare vårdtid och lägre förekomst av resistenta bakterier. Det visar en nyligen publicerad metaanalys [1].

All antibiotikaanvändning, oriktig såväl som nödvändig, driver resistens. På sjukhus förekommer omfattande förbrukning, där drygt en tredjedel av patienterna i medeltal behandlas med antibiotika. På intensivvårdsavdelningar är motsvarande siffra 40 procent.

Uppskattningar visar att kanske en tredjedel till hälften av denna användning är oegentlig. Tongivande aktörer [2] har de senaste åren agerat för ändra missförhållandena och åtgärderna sammanfattas i olika handlingsprogram för förbättrad antibiotikaanvändning (i engelsk terminologi »antimicrobial stewardship program«, ASP). ASP innefattar bland annat antibiotikaronder för utvärdering av insatt behandling, restriktioner kring vissa antibiotikaklasser, godkännande före insättning av antibiotika och utbildning om riktlinjer. Positiva effekter av ASP har rapporterats, även i Sverige [3].

I den aktuella översikten sammanfattades bevisläget i en metaanalys av 26 studier, insamlade från olika länder. Endast artiklar som kunde redovisa antibiotikaförbrukning före och efter en intervention inkluderades. Studierna undersökte olika strategier för att genomföra ASP. Den genomsnittliga minskningen av antibiotika uppgick till 19 procent, på IVA-avdelningar var motsvarande siffra 40 procent. Restriktion av antibiotikaklasser ledde till 26 procent minskad förbrukning. Kostnaden för antibiotika minskade liksom vårdtid, i genomsnitt med 9 procent. Även andelen multiresistenta bakterier sågs minska. Total- och infektionsassocierad mortalitet observerades oförändrad.

Författarna konkluderar att ASP är en lovande strategi i kampen mot eskalerande resistens, men att det behövs fortsatta studier för att bedöma bestående effekt och långtidsdata avseende mortalitet och infektionsfrekvens.