Avhandling. Det är känt att rökning och hög ålder utgör riskfaktorer för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Samma riskfaktorer ses också i relation till akuta koronara syndrom. Samsjukligheten i KOL och hjärt–kärlsjukdom är stor, och samtidig KOL försämrar prognosen vid akuta koronara syndrom. Ibland har patienter med KOL mindre typisk sjukdomsbild vid akuta koronara syndrom, vilket kan försena diagnos och behandling.

I en avhandling, som läggs fram den 16 september, undersöks KOL i relation till akuta koronara syndrom med avseende på bland annat KOL-diagnosens påverkan på behandling och prognos. Förutom de svenska kvalitetsregistren SWEDEHEART och Patientregistret användes studiematerial från en stor randomiserad klinisk prövning.

Hjärtinfarktpatienter med samtidig KOL visades vara äldre, ha mer samsjuklighet och behandlas i lägre utsträckning med evidensbaserad sekundärprevention, i synnerhet avseende betablockerare. Det sågs i en studie av 80 000 patienter inlagda för hjärtinfarkt i Sverige under åren 2005–2010. Dödligheten efter hjärtinfarkt var därtill dubblerad för KOL-patienter vid ett års uppföljning, men överdödligheten minskade påtagligt när man justerade för skillnader i ålder och samsjuklighet. Det viktigaste fyndet var att även justering för skillnader i behandling förbättrade prognosen; därför drogs slutsatsen att evidensbaserad behandling enligt riktlinjer eventuellt kan förbättra prognosen.

Med ledning av detta fynd undersöktes även hur betablockerare förskrivs till patienter med KOL efter hjärtinfarkt. Behandlingen har historiskt sett undanhållits patienter med KOL på grund av risk för pulmonella biverkningar, något som anses mindre vanligt med de nyare kardioselektiva betablockerarna. Studiens fynd var att betablockerare som utskrivningsmedicin efter hjärtinfarkt var associerade med förbättrad långtidsöverlevnad, även hos KOL-patienter.

I en stor randomiserad klinisk prövning visades att trombocythämmaren tikagrelor var förenad med större klinisk nytta efter akuta koronara syndrom jämfört med klopidogrel. Vi undersökte ett delmaterial och fann att detta fynd även stämmer för patienterna med KOL.

Den avslutande studien är pågående och undersöker KOL i relation till kranskärlskirurgi. Preliminära resultat visar bland annat ökad risk för postoperativ infektion för KOL-patienter. 

Sammanfattningsvis ses att patienter med KOL löper högre risk för sämre utfall vid hjärtinfarkt, delvis på grund av betydande samsjuklighet och eventuell underbehandling med evidensbaserad sekundärprevention. Betablockerare och tikagrelor befanns vara av klinisk nytta, och ökad användning av dessa preparat vid rätt indikation kan eventuellt förbättra prognosen.