Egenreferat. Makroskopisk hematuri signalerar hög risk för bakomliggande cancer i urinblåsa och urinvägar. Tre av fyra som diagnostiseras med urinblåsecancer har detta symtom. Vid urinblåsecancer är fördröjningen från symtomdebut till diagnos längre än för andra cancerformer, vilket är prognostiskt ogynnsamt. Tid från remiss till blåscancerdiagnos har registrerats i Nationella urinblåsecancerregistret sedan 2006 och långa väntetider har förelegat sedan registreringsstart.
För att undersöka om samordnad utredning vid makroskopisk hematuri kunde korta tiden från symtom till diagnos etablerades den Röda telefonen vid Skånes universitetssjukhus. Även hälsoekonomiska effekter utvärderades. I nio kommuner hänvisades patienter äldre än 50 år med makroskopisk hematuri till den Röda telefonen, antingen från 1177 eller direkt från primärvården. Telefonen bemannades veckodagar av en kontaktsjuksköterska, som också planerade urincytologi, cystoskopi och DT-urografi på förbokade tider. Kontrollgruppen utgjordes av de patienter som i samma upptagningsområde diagnostiserades med blåscancer efter sedvanlig utredning för makroskopisk hematuri under studieperioden (mars 2014–juni 2015).
Av de 281 patienter som ringde erbjöds 275 vidare utredning. För 123 (45 procent) av dem var resultatet av utredningen normalt, 47 (17 procent) hade cancer och 105 (38 procent) en benign orsak till hematurin. I interventionsgruppen diagnostiserades 36 patienter med blåscancer och i kontrollgruppen 101. Medianåldern skiljde sig inte signifikant mellan grupperna. Könsfördelningen var 17/36 (47 procent) kvinnor i interventionsgruppen jämfört med 18/101 (18 procent) i kontrollgruppen (P = 0,001).
Tumörstadium, grad och antal tumörer var lika i de båda grupperna, däremot var tumörerna större i kontrollgruppen (P = 0,04). Mediantiden till diagnos var 29 dagar (kvartilavstånd 14−104 dagar) i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppens 50 dagar (kvartilavstånd 27−165 dagar); P = 0,03. Mediankostnaden från makroskopisk hematuri till blåscancerdiagnos i interventionsgruppen beräknades till 6 124 kronor (kvartilavstånd 6 124−6 124 kronor) jämfört med 7 179 kronor (kvartilavstånd 4 585−10 252 kronor) i kontrollgruppen; P = 0,002. Skillnaden förklarades framför allt av fler kontakter med sjukvården hos kontrollgruppen, i median tre jämfört med två i interventionsgruppen (P = 0,01).
Blåscancer var en av fem pilotdiagnoser när standardiserade vårdförlopp infördes i cancervården 2015, med målsättningen att transuretral resektion ska utföras inom 9−12 dagar från remissdagen. Projektet Röda telefonen visar att snabbspår i cancervården har potential att korta väntetider, minska antalet sjukvårdskontakter och reducera kostnaderna.