Stenåldersdieten kan minska risken för övervikt, fettansamling i levern, insulinresistens och högt blodtryck – viktiga riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Paleolitisk kost, även kallad stenåldersdiet, är baserad på grönsaker, frukt, bär, magert kött, fisk, skaldjur, nötter och ägg. Under den äldre stenåldern utgjorde spannmål, mejeriprodukter och baljväxter ingen betydande del av kosten, och man använde inget tillsatt socker eller salt. Nutida ursprungsbefolkningar på ön Kitava (Papua Nya Guinea) och på Grönland äter en kost liknande den man åt under den paleolitiska perioden. De har i tidigare studier visat sig ha en påfallande låg frekvens av hjärt–kärlsjukdom.
Julia Otten vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet presenterar i sin avhandling hur paleolitisk kost påverkar riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom.
I en av studierna randomiserades 70 överviktiga (BMI >27) postmenopausala kvinnor till en paleolitisk kost eller en lågfettdiet anpassad efter de nordiska näringsrekommendationerna. Ingen kalorirestriktion tillämpades. Mätningar utfördes vid studiestart, efter sex månader och efter 24 månader. Efter sex månader hade de kvinnor som åt paleolitisk kost gått ner mer i vikt och hade signifikant lägre fettnivåer i levern än kvinnorna i kontrollgruppen. Mängden leverfett hade minskat med 64 procent (95 procents konfidensintervall [KI] 54–74 procent) hos dem som åt paleolitisk kost, jämfört med 43 procent (95 procents KI 27–59 procent) hos dem som åt en lågfettdiet. Efter två år kvarstod dock inga signifikanta skillnader, då båda grupperna hade runt 50 procent lägre fettnivåer i levern än vid studiestart.
I en annan randomiserad studie fick 32 män och kvinnor med typ 2-diabetes äta paleolitisk kost utan kalorirestriktion under 12 veckor. Deltagarna hade BMI 25–40 och var 30–70 år gamla (dock enbart kvinnor som passerat menopaus). Hälften av studiedeltagarna fick de vanliga träningsrekommendationerna för diabetespatienter (grupp 1) medan den andra hälften fick en timmes övervakad konditions- och styrketräning tre gånger per vecka (grupp 2).
I båda grupperna ledde 12-veckorsdieten till lägre blodtryck, ökad insulinkänslighet (45 procents förbättring med HOMA-IR-mätning), lägre blodsockervärden (0,9 procents reduktion av HbA1c i grupp 1 respektive 1,1 procent i grupp 2) och lägre leptinnivåer (62 procents respektive 42 procents reduktion). Fettnivåerna i levern minskade med 74 procent och fettnivåerna i muskel med 40 procent i den grupp som endast ordinerats paleolitisk kost. I den grupp som även hade övervakad fysisk aktivitet var dessa värden oförändrade. Övervakad träning tycktes alltså motverka effekten på fettnivåer i lever och muskel, och resulterade inte heller i större viktminskning.
Julia Otten konstaterar att paleolitisk kost tycks förbättra en rad riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom men att längre och större studier behövs som jämför dieten med andra dieter.