Egenreferat. I två studier publicerade tidigare i år fann man att mortaliteten ökade om patienter fick blodtransfusioner som inte var könsmatchade, det vill säga att män fick blod från kvinnor och vice versa. Om dessa fynd skulle visa sig vara sanna skulle det medföra stora och betydelsefulla kliniska och logistiska förändringar för hanteringen av blodtransfusioner.

I en nationell kohortstudie, nyligen publicerad i Circulation, undersöktes därför sambandet mellan icke könsmatchade blodtransfusioner och överlevnad efter hjärtkirurgi. Totalt inkluderades 45 090 patienter från SWEDEHEART-registret, med information om blodtransfusioner hämtade från SCANDAT2-databasen, som genomgått hjärtkirurgi och fått minst en blodtransfusion under åren 1997–2012 i Sverige. Patienterna följdes i 30 dagar, 2 år respektive 10 år. De första 30 dagarna avled 205 patienter (1,9 procent) bland dem som fick könsmatchat blod jämfört med 1 701 (4,9 procent) bland dem som inte fick könsmatchat blod. De ojusterade sambanden mellan icke könsmatchade blodtransfusioner och död var starka och drivna framför allt av antal transfusioner på ett icke-linjärt sätt. Efter adekvat justering för förväxlingsfaktorer fanns dock inget samband mellan transfusioner med blod som inte var könsmatchat och risk för död inom 30 dagar (hazardkvot 0,97; 95 procents konfidensintervall 0,82–1,15). Sambanden såg liknande ut med 2 och 10 års uppföljningstid.

Baserat på studiens resultat menar vi att nuvarande rutiner, där man inte tar hänsyn till kön när man allokerar erytrocytkoncentrat till patienter i behov av blod, är helt säkra och inte behöver ändras.