Incidens av tularemi i Sverige per 5-årsintervall, 1984–2012. Antal fall per 100 000 invånare. Illustration: nopolo.se

Avhandling. Befolkningar med traditionell livsstil har särskilt påverkats av de snabba klimatförändringar som i dag märks i allt fler delar av världen. Även vektorburna infektionssjukdomar påverkas av klimatförändringarna.

I en ny avhandling, som försvaras vid disputation den 18 november, undersöks svenska renskötande samers erfarenheter av klimatförändringar i norra Sverige de senaste tre decennierna. Därtill undersöks svensk tularemiepidemiologi.

Omfattande förändringar i klimatet framför allt vintertid visualiserades med väderdata. På vissa väderstationer sågs mer än 2 månader kortare period av sammanhängande snötäcke och en kraftig minskning av antalet riktigt kalla vinterdagar från 1978 och 30 år framåt. I kvalitativa djupintervjuer framkom att renskötarna noterat stora förändringar under samma tid. Förändringarna försvårar och fördyrar arbetet och hotar renskötarnas hälsa genom ökad stress och oro. 

Undersökningarna av tularemi (harpest) gjordes med tre olika metoder. Samtliga 4 792 fall av tularemi i Sverige som anmälts enligt smittskyddslagen mellan 1984 och 2012 undersöktes epidemiologiskt och geografiskt. En nära tiofaldig ökning av antalet fall nationellt kunde ses under studieperioden, från 0,26 till 2,47 fall per 100 000 invånare. Sjukdomen är geografiskt ojämnt utbredd, och högst incidens sågs år 2000 i Ockelbo med 921 fall per 100 000 invånare. Tularemi förekom i alla åldrar, men var vanligast bland män i åldersgruppen 55–69 år. Incidensen i norra Sverige var 8 gånger högre än i södra Sverige, och samtidigt var ökningstakten nästan 10 gånger så hög i södra Sverige. En positiv korrelation med närhet till vatten och ekoregioner med barrskog kunde ses.

En fall–kontrollstudie av 2012 års utbrott av tularemi i Västerbottens och Norrbottens län utfördes. Där sågs en ökad risk associerad med vistelse vid eller bostad nära vatten samt med myggbett. Vidare undersöktes seroprevalens av tularemi hos 1 503 slumpvis utvalda individer i nämnda län. Positiv serologi sågs hos 2,9 procent. Det motsvarar över 9 000 fall av harpest i den studerade befolkningen, 16 gånger fler än de fall som anmälts i länen föregående sekel.

Sammanfattningsvis visas i avhandlingen påtagliga klimateffekter i norra Sverige och hur de utgör ett hot mot traditionell renskötsel. Orsakssambandet mellan tularemi och klimat är inte fastställt, men sjukdomen ökar kraftigt och har en stark korrelation med närhet till vatten och vissa ekoregioner. Antalet anmälda fall av tularemi verkar utgöra en bråkdel av de faktiska fallen i Sverige.