Avhandling. Äldre patienter på särskilda boenden (SÄBO) har ofta såväl många sjukdomar som riskfaktorer för sjuklighet, vilket försvårar optimal medicinsk behandling och diagnostik.

I en avhandling belystes olika riskfaktorer som bör beaktas vid läkemedelsbehandling hos multisjuka äldre samt distriktsläkares erfarenhet av arbetet på SÄBO. Tre av delarbetena i avhandlingen utgick från en prospektiv studie som genomfördes 2008–2011 med över 400 äldre på 11 olika SÄBO i södra Sverige. Studiedeltagarna följdes halvårsvis med blodprov, skattningsskalor, registrering av läkemedelsbehandling och sjukhusvård. I det sista arbetet användes en kvalitativ intervjustudie med distriktsläkare engagerade i arbetet med äldre på SÄBO.

Prevalensen av diagnostiserad hjärtsvikt på SÄBO var 15,4 procent, men den förväntade prevalensen torde vara betydligt högre utifrån tillgängliga värden för BNP (natriuretisk kammarpeptid). Valet av läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt var i många fall inte förenlig med aktuella riktlinjer. Andelen undernärda uppgick till ca 18 procent på SÄBO, och malnutrition var korrelerad till sämre överlevnad. Med tiden ökade prevalensen av malnutrition efter 24 månaders uppföljning till 24,6 procent. Faktorer som prospektivt påverkade nutritionsstatus i negativ riktning var högre utgångs-BMI och sjukhusinläggningar.

Över 60 procent av de boende hade försämrad njurfunktion (eGFR [estimerad GFR] <60 ml/min/1,73 m2). De med sämre njurfunktion var generellt äldre, hade fler läkemedel och i högre utsträckning hjärtsvikt. Fler läkemedel vid inklusion samvarierade med risken för reducerad njurfunktion över tid.

Distriktsläkarna fann arbetet med äldre på SÄBO meningsfullt och viktigt. Läkaren kände sig tryggare i sin roll på äldreboendet jämfört med på vårdcentralen tack vare en bättre helhetssyn på patienten och gott samarbete med SÄBO-sjuksköterskan.

Sammanfattningsvis bedömdes att hjärtsvikt potentiellt är underdiagnostiserat hos individer på SÄBO och att läkemedelsbehandlingen för hjärtsvikt i många fall var omodern. Malnutrition och sänkt njurfunktion var vanligt, och prevalensen av dessa tillstånd ökade över tid och var associerad med ökad mortalitet. Arbetet med äldre på SÄBO upplevdes av distriktsläkarna som engagerande och viktigt, men det fanns ett behov av kontinuitet och kollegiala nätverk.

Beata Borgström Bolmsjö har deltagit i Nationella forskarskolan i allmänmedicin.