Egenreferat. Både eksem, här synonymt med atopisk dermatit [1], och ADHD är vanliga sjukdomar hos barn. Flera studier har visat att barn med eksem oftare utvecklar ADHD. Olika teorier om vad som skulle kunna förklara sambandet mellan eksem och ADHD har förts fram. Det är känt att inflammationsmarkörer och cytokiner kan passera blod–hjärnbarriären. En teori är att mediatorer associerade med inflammation vid eksem skulle kunna påverka hjärnan i barnaåren och förklara sambandet med ADHD.
Målet med vår studie [2] var att undersöka om eksem i förskoleåldern (upp till 4 år) ökar risken för ADHD-medicinering i skolåldern (10–18 år). I ett andra steg undersöktes om ADHD-medicinering var associerad med eksem i andra åldrar. Totalt 3 606 barn från den populationsbaserade födelsekohorten BAMSE (Barn Allergi Miljö Stockholm Epidemiologi) inkluderades i studien. När barnen var 1, 2, 4, 8, 12 och 16 år svarade föräldrarna på enkäter om symtom av eksem det senaste året. Information om förskrivna och uthämtade läkemedel i skolåldern hämtades från Svenska läkemedelsregistret.
Nästan en tredjedel (32,7 procent) av barnen hade haft eksem i förskoleåldern, och 4,5 procent hade hämtat ut ADHD-läkemedel i skolåldern. I vår studie fann vi inget samband mellan eksem och ADHD. Eksem i förskoleåldern var inte associerat med ADHD-medicinering (oddskvot 1,16; 95 procents konfidensintervall 0,83–1,61). Inte heller eksem i andra åldrar var associerat med ADHD-medicinering.
Vår studie är den största publicerade som undersökt både eksem och ADHD-medicinering över en längre tidsperiod. Tidigare studier har i huvudsak varit tvärsnittsstudier som studerat läkardiagnos av såväl eksem som ADHD. I vår studie hade många av barnen med eksem aldrig träffat läkare för detta, vilket kanske skulle kunna förklara skillnader i resultat mot tidigare studier.
En person som träffar en läkare på grund av en sjukdom kanske också nämner andra symtom, vilket ökar sannolikheten att också få andra diagnoser än den man sökte för. Det finns därmed risk att hitta samband som egentligen inte finns (så kallad ascertainment bias).
En annan möjlig orsak skulle kunna vara att fler barn i vår studie jämfört med tidigare studier hade lindrigt eksem.