Egenreferat. Trots att runt 20 000 artiklar om korsbandsskador publicerats i vetenskaplig litteratur saknas fortfarande evidens som ger tydlig vägledning om vilka patienter som ska opereras och vilka som kan behandlas icke-operativt. Det är därför viktigt med ökad förståelse av varför patient och läkare väljer det ena eller andra behandlingsalternativet.

I en nyligen publicerad artikel har vi för första gången tydligt kunnat redovisa sambandet mellan socioekonomisk status och behandlingsval vid korsbandsskada. Studien, som är en nationell öppen kohortstudie, baserades på de nationella svenska registren och omfattade alla svenska medborgare som diagnostiserats med en korsbandsskada 2002–2009.

Hög socioekonomisk status var tydligt associerad med en större sannolikhet att genomgå kirurgisk behandling. Tydligast gällde detta utbildningsnivå, där patienter som själva eller vars föräldrar uppbar universitetsexamen hade 29 procent större sannolikhet att opereras jämfört med dem som inte avlagt gymnasieexamen (riskkvot 1,29; 95 procents konfidensintervall 1,19–1,39). Även familjens samlade inkomst hade liknande effekt.

I ett land med offentligt finansierad sjukvård ska alla invånare enligt hälso- och sjukvårdslagen ha rätt till en likvärdig vård. Att mer välutbildade patienter erbjuds mer avancerade behandlingar är i Sverige ett välkänt och utmanande fenomen, men med oklar orsak. Omotiverade skillnader i behandling, beroende på exempelvis socioekonomisk status, skulle delvis kunna bero på att patienter med högre utbildningsnivå ställer högre krav på hälso- och sjukvårdssystemet. Vidare kan läkarens förmåga att beskriva de olika behandlingsalternativen variera mellan patienter med olika utbildningsnivå.