Avhandling. Maximal lungfunktion nås i ung vuxen ålder och bestäms i stor utsträckning av lungfunktionen individen hade tidigt i livet. Till viss del kan den dock påverkas av faktorer under barndomen och tonåren. I en nyligen framlagd avhandling undersöktes långtidseffekter av exponering för olika miljöfaktorer hos barn och ungdomar. I särskilt fokus stod luftföroreningar från vägtrafiken.

I delstudierna ingick data från BAMSE, en longitudinell populationsbaserad födelsekohort av 4 000 barn som följts till tonåren. Sedan tidigare finns enkäter som ifyllts i åldrarna 1, 2, 4, 8, 12 och 16 år med information om symtom på allergirelaterade sjukdomar, livsstilsfaktorer och uppväxtmiljö. Lungfunktion mättes med spirometri vid 8 och 16 års ålder samt med impulsoscillometri vid 16 års ålder. Utomhuskoncentrationer av kväveoxider (NOx) och inandningsbara partiklar (PM10) från vägtrafiken beräknades för alla barnens hem-, förskole- och skoladresser från födseln och framåt med hjälp av spridningsmodeller.

Exponering för luftföroreningar från vägtrafik enbart under barnens första levnadsår var relaterad till nedsatt lungfunktion vid 8 och 16 års ålder. Detta tyder på att exponering under spädbarnstiden påverkar lungfunktionstillväxt under barndomen, men individuell lungfunktion följer därefter en given utvecklingskurva. Vid senare tidpunkter för luftföroreningsexponering observerades inga samband med lungfunktion. Exponering för luftföroreningar under spädbarnstiden var dessutom negativt associerad med ökat luftvägsmotstånd i de små luftvägarna. Sambandet var starkare hos ungdomar med astma.

Andra miljö- och födelsefaktorer undersöktes också i relation till lungfunktionstillväxt mellan 8 och 16 års ålder. Av 20 undersökta faktorer var det endast födelsevikt, ärftlighet för astma samt exponering för passiv rökning under spädbarnstiden som påverkade lungfunktionstillväxten.

Sammanfattningsvis antyder resultaten att exponering för luftföroreningar under spädbarnstiden kan påverka barns och tonåringars lungfunktion, inklusive de små luftvägarna. Det är viktig kunskap i arbetet med att främja luftvägshälsa. Vidare stödjer resultaten konceptet att första levnadsåret är en »viktig period« i lungfunktionsutvecklingen och att individens lungfunktion därefter följer den utstakade utvecklingskurvan.