Cancerpatienter som erhåller cytostatika löper större risk att infekteras med influensa, med åtföljande högre dödlighet, än i övrigt friska personer. Därtill riskerar insjuknande i influensa att fördröja cytostatikabehandling och därmed försämra cancerprognosen. En annan aspekt är att immunresponsen av vaccinationen kan vara sämre både på grund av cancersjukdomen i sig och till följd av effekterna av cytostatikabehandlingen. Generellt rekommenderas influensavaccination för dessa högriskpatienter, men förvånande lite är känt om optimal tidpunkt.

En sydkoreansk studie har undersökt totalt 83 patienter med solid cancer (framför allt bröst- och lungcancer), som erhöll cytostatika i 3-veckorscykler. Behandlingen var adjuvant, neoadjuvant eller palliativ (doxorubicin-, platina- respektive taxanbaserade). Patienterna randomiserades stratifierat (avseende ålder och tidigare influensavaccinationsstatus) till influensavaccination dag 1 alternativt 11 under behandlingscykeln, det vill säga under pågående cytostatikaterapi respektive i cytopen fas. Vaccinet avsåg säsongen 2014–15 och bestod av stammar mot influensavirus H1N1, H3N2 och B. Efter 3–4 veckor mättes effekt i form av andelen patienter med definierad ökning av hemagglutinininhibitionstitern i serum (seroprotection rate). Även serokonversionsfrekvensen studerades. 

Ingen signifikant skillnad förelåg mellan grupperna, utan andelen med ökning av hemagglutinininhibitionstiter i serum var för båda 67–80 procent för H1N1 och H3N2 samt 21–27 procent för B. Den generellt lägre antikroppsreaktionen som tecken på att vaccinationseffekter är lägre hos cellgiftsbehandlade cancerpatienter ligger i linje med fynd i andra studier. Serokonversionsresponsen skiljde sig inte heller signifikant mellan grupperna, förutom att 11-dagarsgruppen låg högre för influensa B. Vid uppföljning hade en patient i dag 1-gruppen insjuknat i influensa B. 

Bieffektsfrekvensen var högre för 11-dagarsgruppen (32 mot 13 procent), men betingades uteslutande av lokal reaktion där injektionen gavs. Systemiska biverkningar sågs hos lika få i respektive grupp (2,5 jämfört med 7 procent).

Sammanfattningsvis sågs att influensavaccination av cytostatikabehandlade patienter med solid cancer kan ske både under pågående terapi och i cytopenifasen med samma skyddseffekt och låga biverkningsfrekvens. Detta är viktig kunskap med tanke på att det rör sig om utsatta patienter både avseende cancersjukdomen och influensaeffekter.