Avhandling. Astma är en heterogen sjukdom. Rådande klinisk diagnostik kan inte särskilja på typ av luftvägsinflammation eller sjukdomsutbredning i luftvägsträdet. Nya rön talar därtill för att påverkan på små luftvägar (mindre än 2 mm i diameter) har betydelse vid astma. Dessa aspekter kan vara betydelsefulla för exempelvis behandlingsval.

I en ny avhandling studerades metodologiska och kliniska aspekter vad gäller diagnostik och monitorering av astma hos barn. I fokus stod mätningar av utandad kväveoxid (NO) samt lungfunktionsmätning med oscillationsteknik.

Astmadiagnostik hos barn baseras i stor utsträckning på sjukdomshistorien. Ofta finns en bakomliggande luftvägsallergi, men hos förskolebarn är det vanligt med icke-allergisk så kallad infektionsastma med besvär enbart utlöst av förkylningar. Inhalationssteroider har god effekt på allergisk luftvägsinflammation, oftast redan i låga doser, men mindre effekt vid infektionsastma. Förhöjt kväveoxidvärde i utandad luft indikerar en sannolik steroidkänslig inflammation, men nuvarande utrustning och metodik kan inte tillämpas på barn som är yngre än 6 år. Vi beskriver en ny metodik som kan möjliggöra mätning av utandad kväveoxid ned till 3–4 års ålder, där utandningstiden anpassas efter barnets ålder eller längd.

Vidare undersökte vi hur kväveoxid som bildas av bakterier i munhålan bidrar till utandad kväveoxid och fann att det inte skiljer sig mellan ungdomar med astma och friska kontroller. I en studie på ungdomar och unga vuxna med astma (n = 410) kunde påvisas att utandad kväveoxid och beräknad alveolär kväveoxid är kopplade till större sjukdomsbörda. 

Vid astmadiagnostik ska en variabel obstruktion påvisas med lungfunktionstest, i praktiken dynamisk spirometri. Resultatet kan dock vara normalt trots en sjukdomshistoria som talar för astma hos barnet. Forcerad oscillationsteknik (FOT) är en annan metod för lungfunktionsmätning. Metoden baseras på att ljudvågor med olika frekvenser skickas in i luftvägarna under lugn andning. Vi studerade associationen mellan olika lungfunktionsmått (med FOT och spirometri) och astmadiagnos och -kontroll hos ungdomar samt unga vuxna. I multipel logistisk regression på standardiserade variabler fann vi att FOT bidrog med ytterligare information som tillägg till spirometri avseende astmadiagnos. Vi fann också att FOT-variabler för små luftvägar samt FEV1/FVC var associerade till astmakontroll.

Vidare studier av utandad kväveoxid och FOT hos yngre barn behövs för att klargöra om dessa metoder kan bidra i klinisk diagnostik, för optimerad behandling och astmakontroll.