Avhandling. Alzheimers sjukdom orsakar en successiv försämring av kognitiva funktioner. Effekterna av den befintliga symtomatiska behandlingen med kolinesterashämmare är övergående och måttliga, och sjukdomsmodifierande behandling saknas. Minnesförlusten vid alzheimer är kopplad till selektiv och tidig degeneration av kolinerga nervceller i basala framhjärnan. Tillväxtfaktorn NGF (nerve growth factor) behövs för dessa cellers överlevnad. Cellerna är livskraftiga men dysfunktionella vid alzheimer och dör sent i sjukdomsförloppet. Dessa celler bör därför kunna vara mottagliga för en terapeutisk intervention. Hypotesen är således att tillförsel med NGF kan hindra den kolinerga cellförlusten och därmed hämma sjukdomsförloppet. Problemet är att NGF inte passerar blod–hjärnbarriären och på grund av biverkningar inte kan administreras systemiskt till centrala nervsystemet.

Vi testade direkt tillförsel av NGF hos alzheimerpatienter med inkapslade NGF-frisättande celler som införs stereotaktiskt till basala framhjärnan. Detta gjordes efter omfattande djurexperiment som visat lovande resultat. Totalt 10 patienter med alzheimer tillfördes NGF med inkapslade celler i tre dossteg i en klinisk fas 1-prövning. Primära utfallsmått var säkerhet och tolerabilitet och sekundära utfallsmått effekter på kognition och biomarkörer.

Resultaten visade att denna metod var säker och tolererades väl av dessa 10 patienter. Samtliga patienter kunde genomföra hela prövningen. Vid borttagande av kapslarna i prövningens första två steg (6 patienter) var dock NGF-frisättningen låg. Cellinjen och kapselmaterialet har utvecklats med syfte att öka cellöverlevnad och NGF-frisättning, och en andra generationens NGF-kapsel testades i prövningens tredje dossteg (4 patienter). Celler från denna andra generations NGF-kapsel visade bättre överlevnad och högre NGF-frisättning än första generationens kapsel.

Resultat för sekundära utfallsmått visade en stabilare kognition och ökning i kolinerga biomarkörer i likvor hos en subgrupp patienter, vilka också korrelerade till övriga biomarkörer, såsom ett mer normaliserat EEG-mönster och ökning i nikotinreceptorbindning mätt med PET-kamera (markör på kolinerg aktivitet).

Resultaten indikerar stimulering av kolinerga nervbanor i hjärnan hos de alzheimerpatienter som fått NGF-behandling. Resultaten kan också indikera att behandlingen har en potential som sjukdomsmodifierande terapi, men en utmaning är att NGF-tillförseln än så länge måste ske invasivt. Resultaten måste vidare betraktas med försiktighet då patientgruppen var liten och ingen referensgrupp inkluderades.