Egenreferat. Det är känt sedan tidigare att övervikt och fetma ökar risken för typ 2-diabetes. Det finns även forskningsbelägg för att insatser riktade mot personer som har hög risk för att utveckla typ 2-diabetes på grund av till exempel fetma fungerar effektivt för att förhindra sjukdomen hos dem som behandlas. Men potentialen för att minska förekomsten av typ 2-diabetes i hela befolkningen är begränsad om insatser endast fokuserar på dem med hög risk. Syftet med vår studie var att undersöka potentialen hos insatser fokuserade på viktminskning och viktstabilitet på befolkningsnivå för att minska förekomsten av typ 2-diabetes.

Studien gjordes på data om över 33 000 personer i åldrarna 30–60 år som hade deltagit i två hälsoundersökningar med 10 års mellanrum som en del av interventionsprogrammet Västerbottens hälsoundersökningar. Vi analyserade sambandet mellan förändring i vikt och BMI under 10 år och nyligen diagnostiserad typ 2-diabetes samt uppskattade vilken effekt förändringar i BMI på befolkningsnivå skulle kunna ha på förekomsten av typ 2-diabetes.

Jämfört med dem som behöll sin vikt (±1 kg/m2 eller ca ±3 kg för en person av medellängd) hade de som gick upp i vikt högre risk att utveckla diabetes oavsett ursprungsvikt (oddskvot 1,52; 95 procents konfidensintervall 1,32–1,74). Vi beräknade att om alla som gick upp i vikt i stället hade behållit sin vikt, så hade 1 av 5 diabetesfall i befolkningen kunnat förhindras. Som jämförelse uppskattade vi att om alla med hög risk för att utveckla diabetes på grund av fetma hade behandlats genom att till exempel få en remiss till ett kommersiellt vikthållningsprogram så hade endast 1 av 10 diabetesfall i befolkningen kunnat förhindras.

Dessa resultat visar att typ 2-diabetes går att förhindra även hos den del av befolkningen som inte har väldigt hög risk att utveckla sjukdomen på grund av till exempel fetma. Det är viktigt att understryka värdet av viktstabilitet bland vuxna i klinisk praxis, och från folkhälsosynpunkt är det värt att utveckla insatser för diabetesprevention som fungerar på befolkningsnivå och som kan komplettera insatser för personer som har hög risk att utveckla sjukdomen.