Egenreferat. Ischemisk stroke är den allvarligaste komplikationen hos patienter med förmaksflimmer. CHA2DS2VASc är ett enkelt beslutsstödsverktyg för bedömning av strokerisken och indikation för antikoagulation hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVF). Följande riskfaktorer ingår: hjärtsvikt, hypertoni, ålder > 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke/transitorisk ischemisk attack/tromboembolism, kärlsjukdom, ålder 65–74 år samt kvinnligt kön i kombination med någon av de andra nämnda riskfaktorerna. Patienter med NVF som är yngre än 65 år och saknar de nämnda riskfaktorerna har låg risk för stroke (< 1 procent per år) och anses därmed inte lämpliga för antikoagulation. Detta gäller patienter av båda könen.
Genom att använda Nationella patientregistret, Läkemedelsregistret och LISA-registret (för socioekonomiska variabler) undersökte vi incidensen av ischemisk stroke hos lågriskpatienter med NVF. Vi undersökte också huruvida incidensen är associerad med andra kliniska och socioekonomiska variabler. I denna retrospektiva studie omfattande perioden 2006–2012 identifierades 25 252 NVF-patienter med låg risk för stroke (ålder 18–64 år) bland totalt 345 123 patienter med förmaksflimmer.
Under en medianuppföljningstid på 5 år var incidensen för ischemisk stroke 0,34 per 100 patienter per år (95 procents konfidensintervall [95KI] 0,31–0,38), och för kombinerad intracerebral blödning och ischemisk eller ospecifik stroke 0,39 (95KI 0,35–0,43).
Den tydligaste riskfaktorn för ischemisk stroke var sjukhusbesök för en alkoholrelaterad diagnos (hazardkvot [HR] 2,01; 95KI 1,45–2,79). För detta ändamål använde vi 18 av de ICD-10-diagnoser som Socialstyrelsen använder för att redovisa den årliga alkoholrelaterade mortaliteten. HR för intracerebral blödning var 2,05 (95KI 0,76–5,56) hos patienter med en alkoholrelaterad diagnos.
Tidigare svenska retrospektiva populationsstudier av en yngre och mindre kohort fann en dosrelaterad association mellan alkoholkonsumtion och uppkomst av förmaksflimmer samt en signifikant association mellan hög alkoholkonsumtion och intracerebral blödning och mellan tobaksrökning och ischemisk stroke.
Resultatet av vår studie talar för att alkoholöverkonsumtion utgör en signifikant riskfaktor för ischemisk stroke hos denna patientgrupp och att noggrann anamnesupptagning avseende detta hos alla patientgrupper med förmaksflimmer är av stor betydelse inte minst för att minska risken för stroke.