Figur 1. Inläggningsfrekvens för patienter med buksmärta, bröstsmärta och dyspné under perioden 2010–2015 på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Egenreferat. I december 2010 infördes högkänslig troponin T-analys som metod vid misstänkt hjärtinfarkt på Karolinska universitetssjukhuset. Före införandet fanns det en oro för att den ökade känsligheten skulle leda till att fler patienter lades in med bröstsmärta samt till ökad användning av kranskärlsröntgen och revaskularisering. I denna studie har vi undersökt hur införandet av högkänslig troponin T-analys påverkade inläggningar på sjukhus, resursutnyttjande och prognos hos patienter med bröstsmärta under de fyra första åren, 2011 till 2014, på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Studien inkluderade 15 472 patienter med sammanlagt 18 237 besök för bröstsmärta på akuten under studieperioden. Inläggningar på grund av bröstsmärta minskade med 36 procent (relativ minskning) från 2011 till 2014, medan inläggningar för buksmärta och dyspné var väsentligen oförändrade under samma period (Figur 1). Minskningen av inläggningar för bröstsmärta motsvarade 1 603 sparade vårddygn under 2013 jämfört med 2011. Den största relativa ökningen av hemgångar, från 15 till 32 procent, återfanns hos patienter med troponin T > 14 ng/l, vilka är äldre och sjukare än patienter med lägre troponinnivåer. Bland patienter med omätbart (< 5 ng/l) troponin T blev 92 procent hemskrivna från akutmottagningen 2014 jämfört med 71 procent 2011.

Risken för död inom 1 år var i hela studiepopulationen 51 procent högre 2014 än 2011 (justerad hazardkvot [HR] 1,51; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,18–1,92), men endast för icke-kardiovaskulära orsaker var ökningen signifikant (justerad HR 1,85; 95KI 1,34–2,55). Andelen patienter som genomgick kranskärlsröntgen inom 1 år ökade från 6,8 procent till 9,6 procent under studieperioden. Andelen revaskulariseringar var väsentligen oförändrad.

Sammanfattningsvis visade studien att inläggningar för bröstsmärta minskade kraftigt efter införandet av högkänslig troponin T-analys, tvärtemot vad som befarades vid införandet av metoden. Studien visar också att användandet av kranskärlsröntgen ökade och att även dödligheten ökade, men bara för icke-kardiovaskulära orsaker. Vi manar till försiktighet vid tolkningen av prognossiffrorna. Det ger dock anledning till oro att en så stor andel av patienter med troponin T > 14 ng/l skickas hem. Dessa patienter borde sannolikt läggas in oftare för utredning och medicinsk optimering än vad som görs i dag.