Egenreferat. Trots att antalet suicid i Sverige minskat de senaste 20 åren i flera åldersgrupper syns ingen tendens till minskning bland de yngsta mellan 15 och 24 år. Samtidigt har det blivit vanligare bland unga vuxna att studera på universitet eller högskola. I dag är var fjärde person i Sverige högutbildad, jämfört med var tionde 1990. Tidigare studier av suicidrisken hos universitetsstuderande har i huvudsak jämfört dessa med icke-studerande unga utan att ta hänsyn till utbildningsnivån i jämförelsegruppen. Det är välkänt att lågutbildade löper en högre risk för suicid och andra dödsorsaker än högutbildade. En ny studie från Karolinska institutet har därför jämfört universitetsstuderande med en icke-studerande population med jämförbar utbildningsnivå. Den visar att suicidrisken för dem med pågående universitetsstudier är dubbelt så hög som för dem som tidigare har slutfört minst någon termin på högskola eller universitet.
Studien bygger på data från nationella register och innefattar över 5 miljoner individer mellan 18 och 39 års ålder under perioden 1993–2011. Risken för suicid var högre för såväl män som kvinnor med pågående universitetsstudier (incidenskvot [IRR] 2,37; 95 procents konfidensintervall [95KI] 2,07–2,72 för män och IRR 2,15; 95KI 1,77–2,61 hos kvinnor).
Det finns sannolikt flera samverkande faktorer bakom att suicidrisken är högre under pågående universitetsstudier. Detta har dock inte undersökts i den aktuella studien. Universitetsperioden innebär för många studenter stora livsförändringar och ökade prestationskrav, vilket skulle kunna leda till mental ohälsa. Depression är en välkänd riskfaktor för suicid. Den påtagligt högre suicidrisken under studietiden visar att studenter är en grupp som behöver uppmärksammas mer avseende suicidpreventiva insatser.
