Egenreferat. Lågmaligna gliom drabbar unga vuxna patienter, och ett typiskt insjuknande är ett epilepsianfall men i övrigt normal funktion. Tidig kirurgisk behandling har varit mycket omstridd då nyttan varit oklar och kirurgi innebär en risk för neurologiska bortfall, då tumören ofta är lokaliserad i känsliga områden i hjärnan. I en jämförande studie har vi nu demonstrerat effekten av kirurgi och visar att den står sig även efter justering för molekylära prognostiska markörer.
Vi har utnyttjat att det historiskt har funnits stora regionala skillnader när det gäller vilken kirurgisk behandling som har använts. Studien är en jämförande retrospektiv parallell kohortstudie som använt det norska systemet med populationsbaserad remisspraxis till neurokirurgisk vård. Det innebär att vi får en pseudorandomisering utifrån postnummer. I en region var vävnadsprov den rekommenderade kirurgiska åtgärden (n = 66), medan i en annan region tidig maximal resektion rekommenderades (n = 87).
Vi publicerade resultaten i JAMA 2012 där vi visade en klar överlevnadsskillnad till fördel för tidig resektion. Efter denna studie har prognostiska biomarkörer blivit allt viktigare, och vi har i denna studie reanalyserat vävnad för att studera biomarkörerna och har använt dessa i överlevnadsanalyser med olika statistiska beräkningsmodeller. Jämfört med den ursprungliga studien hade vi nu också en längre uppföljningstid. I en icke-justerad analys var medianöverlevnaden vid biopsi som kirurgisk strategi 5,8 år (95 procents KI [95KI] 4,5–7,2 år) jämfört med 14,4 år (95KI 10,4–18,5) vid tidig resektion som kirurgisk strategi (P < 0,01). Nyttan av tidig resektion står sig efter både justering och stratifiering för molekylär riskgrupp.
Våra fynd stöder att kirurgi är en viktig del av primärbehandling vid lågmaligna gliom, något som också har blivit allt vanligare under senare år. Operationstekniker där man använder intraoperativ avbildning för att göra kirurgin mer exakt samt identifiera kvarvarande tumörvävnad eller bruk av tekniker för att kartlägga funktion intraoperativt (neurofysiologisk monitorering inkluderande så kallad vakenkirurgi) har bidragit till denna utveckling.
Bortsett från denna studie består litteraturen i huvudsak av retrospektiva serier där man ser samband mellan radikal kirurgi och överlevnad, men dessa studier påverkas i stor grad av selektionen inom en institution. Vår metod eliminerar denna faktor och kan således användas för att avgöra nyttan av kirurgisk resektion i behandlingen av lågmaligna gliom.
