Egenreferat. Återkommande stressutlöst smärta är ett närmast vardagligt fenomen. Avsaknaden av enkla test inom sjukvården för att diagnostisera stressutlöst smärta medför diagnostiska svårigheter och därmed svårigheter med handläggning. Ett grundläggande problem är att förståelse för den patofysiologiska processen bakom långvarig stressutlöst smärta saknas.

Tidigare studier från samma forskare har visat att barn och tonåringar med långvarig stressutlöst smärta diagnostiserad enligt fastställda kriterier utvecklar ett karakteristiskt mönster av ömma punkter (tender points) i muskler på platser för bland annat huvudvärk, skuldersmärtor och buksmärtor nära naveln. Dessa muskler ingår i startle-reflexen, en neuromuskulär försvarsreaktion som utlöses från en kärna i hjärnstammen. Startle-reflexen startar med en blinkreflex och följs på mindre än en tiondels sekund av framåtböjning av huvudet och en nedstigande böjningsreaktion av kroppen, som sträcker sig ned till benen. Stress kan bland annat via amygdala leda till förstärkt och lättare utlöst startle-reflex.

Vår hypotes var att startle-reflexen hos individer med stressutlöst smärta är mer lättutlöst och ger ett högre svar än hos friska. I en kontrollerad studie ingick 19 individer i åldern 10–17 år som hade stressutlöst återkommande smärta enligt fastställda kriterier. Gruppen jämfördes med 23 friska i jämförbar ålder, av motsvarande kön och utan smärtbesvär. Under likvärdiga, lugna förhållanden utlöstes startle-reflex vid upprepade starka auditiva signaler på 105 dB via hörlurar, och EMG registrerades från ögonblinkningsmuskeln (orbicularis oculi), tinningmuskel (temporalis), nacknära skuldermuskel (trapezius), stora bröstmuskeln (pectoralis major), bukmuskel (rectus abdominis) samt ryggmuskel (lumbala erector spinae).

I smärtgruppen var muskelspänningen signifikant förhöjd i ovan nämnda muskler. Startle-reflexen utlöstes också lättare och tidigare, var kraftigare och varade längre. Muskel­aktivitetsgraden efter ljudstimuli visade i smärtgruppen signifikant högre medelamplitud än i kontrollgruppen för alla sex muskler och de åtta upprepade startle-responserna sammantagna. Aktuell forskning om möjliga muskulära och centralnervösa smärtmekanismer presenteras i artikeln.

För första gången har ökad muskelspänning och förstärkt startle-reaktion påvisats med EMG hos barn/ungdomar med återkommande stressutlöst smärta i ett mönster som sammanfaller med mönstret av ömma punkter och smärtlokalisation. Vår förhoppning är att dessa fynd ska stimulera till fortsatt forskning och förbättra klinisk praxis.