Egenreferat. Emfysem är ett resultat av destruerade lungor, där stora slappa lungor inte töms på normalt sätt. I de fall där en lunglob är betydligt mer skadad än de andra, kan man genom att stänga av denna lob med envägsventiler som släpper ut – men inte in – luft få den att falla samman. Det gör att angränsande lob(er) kan fungera bättre. Förutsättningarna är alltså ett heterogent emfysem, det vill säga att målloben är betydligt sämre än de andra loberna, att interlobärfårorna är intakta och därmed omöjliggör att luft sipprar in »bakifrån« och förhindrar ett lobsammanfall, och att hela loben stängs av med en ventil i varje segmentbronk. Syftet med denna studie var att bekräfta tidigare fynd, nämligen att man med rätt urval av patienter kan få en stor förbättring av lungfunktion och livskvalitet [1].

Patienter med gravt invalidiserande och heterogent emfysem studerades i en multicenterstudie mellan 2013 och 2016. Främst patienter i Nordeuropa inkluderades. Heterogeniteten avgjordes med datortomografiska metoder. Lämpliga patienter bronkoskoperades, och det kontrollerades att det inte fanns något läckage. Randomiseringen skedde efter detta på operationsbordet, och endast patienter utan sidoläckage inkluderades alltså. De randomiserades till att få ventilinläggning eller inte i ett 2:1-förhållande. Patienterna följdes i 6 månader.

Totalt 97 patienter randomiserades, och 65 fick behandling med ventiler. Forcerad exspiratorisk volym på en sekund, FEV1, förbättrades med minst 12 procent i 56 procent av ventilfallen och bara i ett fall (3 procent) hos kontrollerna vid både 3 och 6 månaders uppföljning. Nivån 12 procents förbättring valdes eftersom den ansågs vara kliniskt signifikant. Den genomsnittliga förbättringen var 21 procent hos dem med ventiler, mot en genomsnittlig försämring på 9 procent hos de andra. Livskvalitet mätt med SGRQ (St. George’s respiratory questionnaire) visade 6,5 poängs skillnad (allt signifikant på 5-procentsnivån) och var också kliniskt betydelsefull.

Studien bekräftade effektiviteten hos metoden. Andra studier med långtidsuppföljning finns nu också. Effekten kan kvarstå i många år, och det finns också data som visar att överlevnaden på några års sikt är klart bättre [2]. Endast lungtransplantation kan ge bättre funktionsresultat, men är mycket mer riskabelt och resurskrävande, och tillgången på lämpliga lungor är begränsad. De tidigaste stora randomiserade studierna gjordes innan man riktigt hade förutsättningarna klara, och därför blev vinsten för hela gruppen tämligen liten – de goda resultaten »drunknade« i den stora massan som inte förbättrades. En svensk utvärdering 2013 kom till slutsatsen att kostnaderna för metoden inte motsvarade vinsterna. Vi hoppas nu att metoden omvärderas.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Pulmonx stod för kostnader för studien, men författarna har deltagit utan ersättning och deklarerar inget jäv.