Avhandling. Hos en liten del av dem som drabbas av bröstcancer finns en förklaring i form av en medfödd mutation. Kvinnliga bärare av mutationer i någon av generna BRCA1 eller BRCA2 har en livstidsrisk för bröstcancer på 50–80 procent och dessutom en kraftigt ökad risk för äggstockscancer. En känd mutationsbärare kan delta i speciella kontrollprogram eller genomgå profylaktiska operationer, vilka leder till en nästan normal förväntad livslängd.
I denna avhandling undersöktes det prognostiska och behandlingsprediktiva värdet av medfödda BRCA-mutationer. Med 19 års uppföljning av en kohort patienter (n = 221) som 1990–1995 diagnostiserats med bröstcancer före 40 års ålder sågs sämre överlevnad för mutationsbärarna. Det gällde emellertid inte för mutationsbärare som behandlats med adjuvanta cytostatika. Mutationsbärare verkar ha extra stor vinst av cytostatika, vilket kan bero på att BRCA-defekta celler är dåliga på att laga de dubbelsträngsbrott i DNA som många typer av cytostatika inducerar. I en annan kohort av mutationsbärare med bröstcancer jämfördes utfallen efter bröstbevarande kirurgi respektive mastektomi. Efter bröstbevarande kirurgi var risken för ett lokalt återfall eller en ny cancer i det opererade bröstet hela 32 procent inom en period på 15 år, vilket skulle kunna förklaras av att mutationsbärare har en hög risk för nya primärtumörer i bröstet.
Allt sedan BRCA1 och BRCA2 identifierades har mutationstestningen begränsats till personer som uppfyller ganska strikta kriterier. En delstudie visade att de svenska kriterierna för BRCA-testning missar ungefär hälften av mutationsbärarna bland bröstcancerpatienter. Vidare visade studien att minst hälften av dem som egentligen uppfyller kriterierna trots det inte identifieras via rutinsjukvården.
I avhandlingens fjärde delarbete erbjöds samtliga bröstcancerpatienter i Helsingborg, Kristianstad och Malmö mutationstestning (n = 818). Den vanliga genetiska vägledningen före testning ersattes med skriftlig information. Patienterna kunde på eget initiativ kontakta en genetisk vägledare för ytterligare information. Med det förfarandet valde 66 procent att genomgå testning, vilket innebar att många gånger fler testades än med nuvarande rutiner. Drygt 2 procent av bröstcancerpatienterna i Skåne visade sig vara bärare av en mutation i BRCA1 eller BRCA2. Resultaten från avhandlingen har bidragit till att skriftlig information inom kort ska ersätta den vanliga genetiska vägledningen före BRCA-testning hos bröstcancerpatienter i södra sjukvårdsregionen.
